Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Forskare söker patent för nytt sätt att angripa diabetes

Publicerad: 1 Oktober 2002, 10:31

Forskare vid Uppsala universitet har sökt patent på en ny farmakologisk angreppspunkt vid typ 1-diabetes. Tanken är att blockera ett signalprotein, som har betydelse när immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.


Genom att blockera ett signalprotein i bukspottkörteln, hoppas forskare vid Uppsala universitet kunna förhindra - eller åtminstone fördröja - utvecklingen av typ 1-diabetes.   - Vi har visat att enzymet GTK spelar en viktig roll när immunförsvaret angriper betacellerna som producerar insulin. Vår idé är att mildra angreppet genom att samtidigt tillföra en substans som hämmar aktiviteten av enzymet. Preliminära försök visar att det är möjligt. Förhoppningsvis går resultaten i slutändan att överföra på människa, säger Michael Welsh, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.  Experiment avslöjade dubbelnatur  Typ 1-diabetes beror på att betacellerna i de Langerhanska cellöarna i bukspottkörteln förstörs. Av okänd anledning uppfattar kroppens eget immunförsvar betacellerna som främmande och attackerar dem.   Det första steget är att makrofager, vita blodkroppar, invaderar cell-öarna och utsöndrar toxiska cytokiner. I ett senare skede angriper även T-mördarceller betacellerna genom att borra hål i deras membran.  I takt med att cellerna förstörs sjunker kroppens produktion av insulin. Blodsockerbalansen kan inte kontrolleras och sjukdomen är ett faktum. Men då kan det ha gått månader eller år efter det att det autoimmuna angreppet först startade.  Runt om i världen arbetar forskare med att försöka förstå varför det egna immunsystemet angriper betacellerna och vad som påverkar utgången av betacellsdestruktionen, när den väl startat.  Michael Welsh och hans kollegor har funnit att signalenzymet GTK, gut tyrosine kinase, har betydelse för att framkalla programmerad celldöd, apoptos, när immunförsvaret angriper betacellerna.  I ett nyckelexperiment framställde de transgena möss med ökad aktivitet av enzymet i just betacellerna. När vävnadsbitar från mössens bukspottkörtlar opererades ut och utsattes för cytokiner i provrör överlevde betydligt färre betaceller från de transgena mössen, jämfört med motsvarande celler från kontrolldjur. Samtidigt visade det sig att de transgena mössen, under normala betingelser, hade en ökad tillväxt av betaceller.  - Uppenbarligen kan GTK spela en både negativ och positiv roll i de signalvägar som reglerar tillväxt hos betacellen, säger Michael Welsh.  Dess funktion i en normal miljö tycks vara att stimulera tillväxt av betacellerna. Men när cellen utsätts för stress - byter enzymet skepnad. Då signalerar det vidare in till cellkärnan där olika apoptosgener aktiveras, vilket i sin tur leder till att cellen dödar sig själv.  Ges vid första tecken på sjukdom  Uppsalaforskarnas idé är att enzymets negativa funktion tar överhanden när immunförsvaret sätter i gång sin attack i det initiala skedet av typ 1-diabetes.   Teorin har bekräftats genom preliminära resultat på knock out-möss, som saknar genen för GTK. När vävnadsbitar av bukspottkörteln från dessa möss utsattes för cytokiner i provrör, överlevde ungefär dubbelt så många celler, jämfört med celler från normala möss.  Tanken föddes att försöka åstadkomma en liknande effekt genom att i stället blockera enzymet med utifrån tillförda substanser. Uppsalaforskarna har prövat en rad olika kända hämmare av tyrosinkinaser och sett att effekten blir densamma som i knock out-mössen. Om enzymet hämmas överlever dubbelt så många betaceller i provröret.  - Vi hoppas att det går att förhindra den långsamma förstörelsen av betaceller genom att vid tecken på sjukdom ge ett läkemedel som specifikt blockerar GTK. Då kanske man kan förhindra eller i vart fall bromsa processen, säger Michael Welsh.  Hoppas att företag ska nappa  Forskarna arbetar nu vidare på strategin, i hopp om att ett läkemedelsföretag ska nappa på den nya farmakologiska angreppspunkten. Patentansökan har skickats in och just nu försöker man välja ut lämpliga substanser som hämmar tyrosinkinaser och som kan användas i djurmodeller för typ 1-diabetes.  Men Michael Welsh poängterar att vägen till en eventuell behandling är lång.  - Vi har hopp om att det ska fungera. Samtidigt är det mycket som vi inte vet. Till exempel vilka biverkningar som en sådan behandling kan ge och hur heltäckande skyddet blir. Det kan också finnas andra signalmolekyler än GTK som har betydelse för att framkalla celldöd, säger han.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev