Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Forskaren bakom chipslarmet står stadigt mitt i mediestormen

Publicerad: 29 April 2002, 12:49

Margareta Törnqvist är forskaren i miljökemi som förra veckan hamnade i centrum för debatten, då hon presenterade uppgifter om att bland annat chips och pommes frites kan innehålla oväntat höga halter av det giftiga ämnet akrylamid. Beslutet att gå ut med uppgifterna har fått kritik men Margareta Törnqvist menar att något annat inte var möjligt.


Det är dagen efter presskonferensen. Dagen efter det stora larmet, då medier av alla slag toppat nyhetssändningar och tidningssidor med rubriker om "giftiga chips och pommes frites". Akrylamid var åter ett ord på de flestas läppar, efter att intresset ebbat ut efter det förra larmet, 1997. Då handlade oron för akrylamid om Rhoca Gil, tätningsmedlet som drabbade tunnelarbetarna i Hallandsåsen.  Utanför det rum på institutionen för miljökemi vid Stockholms universitet i norra Stockholm där Margareta Törnqvist arbetar står sommaren och stampar. Trots trycket från media, trots att kritiska röster redan hörts, tycks hon bevara sitt lugn.  Margareta Törnqvist. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Margareta Törnqvist. Foto: Anders Kallersand.  - Jag var beredd på uppståndelse och härdad efter förra omgången, när jag var inkopplad på utvärderingen av exponeringen av arbetare vid Hallandsåsen. Men - visst har det blivit för lite sömn på sistone, säger Margareta Törnqvist.  Intensiteten i arbetet är inte kopplad till den senaste veckan, utan snarare till de senaste månaderna. Sedan hon i slutet av förra året informerade Livsmedelsverket om de höga halterna av akrylamid i en rad livsmedel har det varit en kamp mot klockan.  - Livsmedelsverket var angeläget att få ut uppgifterna och det är deras ansvarsområde. Jag ville först få den vetenskapliga artikeln klar och accepterad för publicering. För min del kunde offentliggörandet gärna ha fått vänta något. Jag ville undvika larmeffekter, säger Margareta Törnqvist.  Dragkampen mellan krafter som ville offentliggöra och de som ville vänta är inte ny.  - Redan för två år sedan var det en amerikansk vetenskaplig tidskrift som ville gå ut med de tidiga data vi då hade om förhöjda halter av akrylamid i hamburgare. Men jag sade nej då, säger Margareta Törnqvist.

I stället fortsatte Margareta Törnqvist och Eden Tareke, en av hennes doktorander, att jobba med att värma livsmedel på jakt efter källor till den så kallade bakgrundsbelastning av akrylamid som kan mätas även hos personer som inte hanterat akrylamid eller är rökare. Tobaksrök är en känd källa till ökad halt av akrylamid i kroppen.  För tydlighetens skull: forskarna mäter inte halten av akrylamid direkt. Ämnet försvinner nämligen snabbt ur kroppen efter det att man fått det i sig. Efter några timmar har halva mängden redan lämnat kroppen. Vad man mäter är så kallade Hb-addukter, mer stabila föreningar som är ett resultat av en kemisk reaktion mellan akrylamid och dess nedbrytningsprodukt glycidamid och hemoglobin.  - Sannolikt är glycidamid den viktigaste faktorn bakom den förhöjda cancerrisken som förknippas med akrylamid, säger Margareta Törnqvist.  Det var Hallandsåsen som satte henne på spåret. När larmet om Rhoca Gil kom 1997, var det Margareta Törnqvist och hennes kollegor som gjorde analyserna av blodet hos de arbetare som utsatts för akrylamid, se Dagens Medicin nr 49/01. Det var då de upptäckte att även den så kallade kontrollgruppen, de som inte exponerats för Rhoca Gil, hade höga halter av restprodukter från akrylamid i kroppen. Och detektivarbetet med att hitta orsaken började.  Våren 2001 hade forskarna tillräckliga data om akrylamidbildning i stekta hamburgare. Resultaten publicerades i populär form i Livsmedelsverkets tidskrift Vår föda, i avvaktan på publicering i en vetenskaplig tidskrift. Den artikeln väckte liten uppmärksamhet.  - Från Hallandsåsen hade vi beräkningar om bakgrundsbelastningen som pekade mot ett intag av uppemot 100 mikrogram akrylamid per dag. För att få i sig så mycket hade man behövt sätta i sig ett par kilo hamburgare varje dag. Eftersom detta var orimligt måste vi jaga vidare, säger Margareta Törnqvist.  När man stekte råttfoder hade man fått högre halter, och eftersom fodret innehöll även kolhydrater fortsatte Margareta Törnqvist och Eden Tareke att titta närmare på potatis och spannmålsprodukter.  - Nu drog det iväg, särskilt när vi stekte potatis. Och företaget Analycen fick samma utfall när de tittade på kommersiella potatisprodukter. Halterna akrylamid var mycket höga för vissa produkter. Och de blev högre ju högre temperatur man använt vid tillagningen, säger Margareta Törnqvist.  - Den första känslan var fascination. Sedan föddes funderingar om betydelsen av fyndet. Senare kom också en medkänsla för våra potatisodlande bönder. Jag är ju bonddotter, uppväxt på landet och känner därför villkoren där. Jag förstod att dessa bönder och producenter av många livsmedel skulle kunna få problem när resultaten blev kända.  Hon förstod också att det var bråttom att få den vetenskapliga artikeln klar. Efter en mängd kontakter med tidskrifter fick hon grönt ljus så sent som söndagen den 21 april. På tisdagen den 23 april skickades kallelsen till presskonferensen ut och dagen därpå offentliggjordes hela saken.  Det var inte självklart att forskarna skulle vara med. Ibland i diskussionerna fram och tillbaka om hur resultaten skulle presenteras, fanns det tankar om att enbart Livsmedelsverkets experter skulle framträda.  - Fast det hade inte blivit bra. Det var viktigt att forskningsinsatsen blir tydliggjord. I forskningsvärlden handlar det tyvärr mycket om att synas, vilket har betydelse för framtida meritering och när forskningsanslag fördelas, säger Margareta Törnqvist.  I ett skede fanns också ett förslag om att göra det hela till en vetenskaplig redovisning och enbart bjuda in vetenskapsjournalister, men det föll.  I debatten som uppstod sedan de nya forskarrönen blivit offentliga har kritik riktats mot att den sammanlagda bedömningen är förvirrande. Å ena sidan sägs att akrylamid i livsmedel kan leda till flera hundra cancerfall per år i Sverige. Å andra sidan säger de ansvariga att det inte är aktuellt att ändra några kostrekommendationer.  - Detta är problematiskt. Journalister vill ha konkreta siffror om hur många som kan drabbas och då kan man ge en siffra, men tillåts inte att diskutera osäkerheten i denna. Vad man egentligen bör tala om är höjningen av cancerrisken av ett visst ämne, till exempel akrylamid, förklarar Margareta Törnqvist.  Hon går därmed in på ett område där medicinare och naturvetare ofta har olika uppfattningar.  - Jag menar att om vi tillämpar en modell som pekar ut att ett ämne troligen bidrar till flera hundra fall av cancer varje år - då kan vi inte slå oss till ro och avvakta stora epidemiologiska undersökningar som ska bevisa misstankarna. Jag har hört medicinare säga att "låt oss vänta och se om det finns risk för cancer hos människan", säger Margareta Törnqvist.  Därmed har hon också besvarat en kritik som funnits bland medicinska forskare om att hon och hennes kollegor offentliggjort resultaten för tidigt.  - Vi kan inte bara vänta och se, särskilt när det är ett ämne där vi faktiskt kan påverka hur mycket vi får i oss. Om vi tror att man kan minska cancerrisken genom att ändra det man äter - ska man då inte tala om det? säger hon.  Dessutom tror hon inte att epidemiologiska studier är tillräckligt känsliga för att avgöra om akrylamid orsakar cancer hos människa eller ej.  - Hade akrylamid bundits specifikt i ett organ, hade det kanske gått att belägga en cancerframkallande effekt i det organet. Men akrylamid är starkt vattenlösligt och sprids i hela kroppen och därför fungerar epidemiologin mindre bra. Akrylamid torde bidra till ökad risk för de flesta cancerformer. Att i ett hav av allmänna cancerrisker upptäcka effekten av en substans som akrylamid är inte möjligt, säger Margareta Törnqvist.  För henne är valet mellan att försöka förebygga cancer eller att avvakta självklart.  - Vi kan alla äta mindre av sådant som innehåller höga halter akrylamid. Jag gillar chips, men har dragit ner på mängden numera. Tidigare kunde jag frossa på chips.  Hon hoppas på en breddning av diskussionen om cancerrisker.  - Kom ihåg att akrylamid bara är ett av en mängd ämnen där det finns mer eller mindre starka misstankar om att de höjer cancerrisken.  En förhoppning är också anslag till forskning om mekanismer som är verksamma när vi får i oss akrylamid. Mycket av forskningen vilar på instabila resurser. Bland annat så avstannade arbetet mer eller mindre när doktoranden Eden Tareke var tjänstledig - en illustration av forskningens villkor.  - Jag hoppas också på nyansernas renässans. I dag handlar det alldeles för ofta om allt eller intet, svart eller vitt. Tänk om vi kunde få ut hela budskapet, med alla de detaljer som behövs för att helheten ska bli rättvisande. En dröm vore att kommunicera den komplicerade riskbilden för ett ämne som exempelvis akrylamid, säger Margareta Törnqvist.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev