Forskning nyanserar bilden av fruktad magsårsbakterie

Under de två senaste decennierna har Helicobacter pylori blivit en av de mest genomforskade bakterierna. I början av september förra året samlades 800 forskare till ett vetenskapligt möte i Stockholm enbart för att prata om Helicobacter pylori, en av de senaste två decenniernas mest utforskade bakterier.  Startpunkten var när forskare i mitten av 1980-talet lyckades odla bakterien i laboratorier och slå fast att den orsakar magsår. I dag vet man att Helicobacter pylori ligger bakom de allra flesta fall av magsår.  - Det tog ovanligt kort tid från de första forskningsresultaten till behandlingsframgångar. Sedan tio år är en veckas trippelterapi - två antibiotika i kombination med syrahämmande läkemedel - väletablerad. Mellan 90 och 95 procent av de magsår som orsakas av Helicobacter pylori läks med denna behandling, säger Lars Engstrand, professor och chef för sektionen för mag-tarminfektioner vid Smittskydds-  institutets bakteriologiska avdelning i Solna.  Annars är det vanligare att grundforskningen kommer först och sedan tillämpad forskning kring behandlingsmetoder. För Helicobacter pylori är det tvärtom.  - På terapisidan är det i princip "färdigforskat" och det publiceras få artiklar eftersom det finns en väl fungerande dokumenterad behandling. Dock behövs nya behandlingsalternativ på grund av resistensproblematiken, säger Lars Engstrand.

Risken både ökar och minskar  I dag försöker forskarna främst kartlägga bakteriens biologi. En fråga är varför bara en liten del av alla med helikobakter i sin magsäck blir sjuka.  Den tidiga forskningen påvisade en ökad risk för magsår och magcancer vid närvaro av Helicobacter pylori. Men med tiden har sambanden mellan bakterien och sjukdom framstått som allt mer komplicerade. Ett samarbetsprojekt vid Karolinska institutet i Solna, där Lars Engstrands forskargrupp ingår, har nyligen visat att bakterien minskar risken för körtelcancer i matstrupen, samtidigt som risken för skivepiteltumörer i matstrupen ökar. En del infektioner med bakterien orsakar sjukdom medan andra är harmlösa. Och patienter som fått magsår har lägre risk för att utveckla magcancer.  - En del forskargrupper lutar nu mot att Helicobacter pylori är en del av normalfloran och att den både har negativa och positiva egenskaper. Att bakterien har levt och utvecklats tillsammans med människan under tusentals år, säger Lars Engstrand.  För det talar exempelvis bakteriens förmåga att anpassa sig till den extrema miljö som råder i magsäcken. En "kortvarig" besökare skulle rimligen inte hunnit utveckla så många anpassningar som Helicobacter pylori uppenbarligen gjort.  Bakterien har lärt sig att utnyttja magsäckens olika ekologiska nischer. Värdens immunsystem, magslemhinnans egenskaper, varierande pH-värde och näringstillgång skapar mångskiftande livsbetingelser där en icke anpassningsbar organism skulle ha svårt att överleva.  Kartläggning av Helicobacter pyloris gener och hur dessa samspelar med miljön är en viktig del av den aktuella forskningen. Hittills har en mindre del av bakteriens arvsmassa, som består av cirka 1 600 gener, förknippats med sjukdom.  - I dag vet vi att ett tiotal av bakteriens gener är virulensassocierade, det vill säga påverkar sjukdomsalstrande egenskaper, säger Lars Engstrand.  Den mest kända av dessa gener är den som kodar för proteinet CagA, cytotoxinassocierad gen A. Denna gen, som ökar risken för magsår och magcancer, finns i en region av 27 gener i bakteriens arvsmassa som ofta förändras. Gener byter plats med varandra, försvinner eller tillkommer. Dessutom sker förändringar i generna. En subpopulation kan ta upp DNA från en annan, etc. Dessa företeelser förstärker Helicobacter pyloris förmåga att anpassa sig och överleva i en miljö som har ett starkt selektivt tryck.  Alla sorter samsas i samma säck   Vad man också sett är att de Helicobacter som finns hos en person inte är en homogen massa, utan kan bestå av flera olika underpopulationer med olika egenskaper. Det kan alltså finnas både "elaka" sjukdomsalstrande och "snälla" helikobakter i en och samma magsäck. Men att den ena eller andra typen dominerar vid vissa givna förutsättningar.  - Det kanske kan förklara varför magsår kan komma och gå hos samma patient. Ibland leder selektionen till att de "snälla" varianterna dominerar och då slipper patienten sitt magsår. När förutsättningarna sedan förändras gynnas de "elaka" varianterna som ger nya sår. Det troliga är dock att även genetiska faktorer hos patienten och kostfaktorer är avgörande för sjukdomsutvecklingen, säger Lars Engstrand.  Till komplexiteten bidrar också att olika subpopulationer kan dominera i olika delar av magsäcken. Ibland kan hela magslemhinnan vara angripen, medan bakterien hos andra personer bara förekommer i begränsade delar av magsäcken.  - Vi är bara i början av att försöka reda ut den komplexa dynamik som kan finnas mellan bakterierna och värdpersonen. Hur förändras exempelvis balansen bland bakterierna när magmiljön radikalt förändras, av måltider, av olika slags kost? Troligen gynnas vissa Helicobacter när syraproduktionen är kraftig, och andra missgynnas. När en person äter antibiotika gynnas sannolikt andra undergrupper. Så påverkas hela populationen ständigt, säger Lars Engstrand.  Bättre hygien gav färre bakterier  Världen över finns samma trend att Helicobacter pylori minskar med "moderniseringen", att hygienen blir bättre och trångboddheten mindre. För några år sedan sågs det som ett gott tecken. Men vi kanske borde vara bekymrade i stället.  - Den amerikanske infektionsläkaren Martin Blaser har lanserat tanken att det kan finnas ett samband mellan minskningen av Helicobacter pylori, och andra förändringar av vår bakterieflora, och ökande förekomst av sjukdomar som metabola syndromet, fetma, diabetes, olika cancerformer och gastroesofagal reflux, säger Lars Engstrand.  I dag anses dock Helicobacter pylori vara en sjukdomsframkallande bakterie som ska behandlas bort när den upptäcks tillsammans med exempelvis magsår.  Att forska vidare kring Helicobacterinfektionens komplexitet kan ge åtskilliga forskare full sysselsättning under lång tid framöver. Lars Engstrand riskerar knappast att arbetsuppgifterna skulle sina. I sina samlingar har han mer än 10 000 prover från Helicobacter pylori-infekterade patienter insamlade från olika studier.   - I kombination med svenska personregister ger detta mycket goda förutsättningar för fortsatt kartläggning av en av de vanligaste bakterieinfektionerna hos människan, säger han.

FOTNOT: Fredagen den 7 maj försvarar Annelie Lundin sin avhandling "Diversity and persistance of Helicobacter pylori" vid Karolinska institutet i Solna.

Sten Erik Jensen