Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Förskrivare kan slippa berätta om biverkningar

Publicerad: 25 november 2002, 11:21

Läkemedelsverket vill slopa kravet på individuell information till varje patient som registreras i biverkningsregistret. Annars finns risken att förskrivarna slutar rapportera misstänkta biverkningar, anser Ingemar Persson, chef för Läkemedelsverkets biverkningsenhet.


Biverkningsregistret är Läkemedelsverkets främsta verktyg för att upptäcka nya, allvarliga läkemedelsbiverkningar som av olika anledningar inte uppträtt i kliniska prövningar. Registret bygger till stor del på spontan rapportering om misstänkta biverkningar från förskrivande läkare, tandläkare och sjuksköterskor till något av landets sex regionala biverkningscentra.  De uppgifter som i dag registreras är bland annat personnummer, kön, vilken biverkning som uppstått och vilket läkemedel som misstänks ha orsakat biverkningen. Enligt såväl personuppgiftslagen som förordningen (2001:710) om biverkningsregister angående läkemedel hos Läkemedelsverket ska de patienter som registrerats få information om att så har skett.  Denna information bör, enligt Läkemedelsverket, ges av förskrivarna. I vilken grad detta verkligen sker är dock oklart - och enligt Läkemedelsverket innebär kravet på individuell information samtidigt att rapporteringsverksamheten är i farozonen.  Ingemar Persson. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Ingemar Persson. Foto: Anders Kallersand.  - Vi vill att förskrivarna ska vara vaksamma och rapportera minsta händelse som möjligen skulle kunna vara en läkemedelsbiverkning. Men om patienten direkt måste informeras hamnar förskrivarna i en mycket svår roll, säger Ingemar Persson, chef för Läkemedelsverkets biverkningsenhet.  - Visar sig misstanken vara felaktig, har man helt i onödan skapat en osäkerhet hos patienten som kanske leder till att läkemedelsbehandlingen avbryts. Det är naturligtvis en situation som förskrivarna vill undvika - och då finns risken att de inte rapporterar alls.  Vill informera på andra sätt  Redan i dag dras biverkningsregistret med en stor underrapportering. Till exempel har mindre än hälften av alla fall där blodpropp uppstått efter p-pillerbehandling registrerats.  - Och det gäller ändå rapportering av en faktisk och välkänd biverkning. Skulle förskrivarna vara tvungna att informera patienterna även när de rapporterar sina minsta misstankar, skulle hela biverkningsregistret vara hotat i grunden, säger Ingemar Persson.  Enligt honom handlar det om att anpassa texten i biverkningsregisterförordningen till verkligheten. Eftersom den individuella informationen är svår att ge händer det att informationsledet istället helt hoppas över - vilket enligt Ingemar Persson är djupt olyckligt.  - Vi måste kunna ta ansvar för vår verksamhet och se till att förordningen följs. Men ska vi göra det i det här fallet kommer vi inte att kunna utföra vårt uppdrag, säger Ingemar Persson.  I en skrivelse till socialdepartementet begär Läkemedelsverket därför att förordningen ändras så att de registrerade kan informeras på annat sätt, exempelvis via verkets hemsida, tidningsannonser eller broschyrer och anslag i hälso- och sjukvårdens lokaler. Diskussioner mellan Läkemedelsverket, socialdepartementet och Datainspektionen, som handhar frågor om registrering av personuppgifter, har också inletts.  Lena Öhrsvik, ordförande för Reumatikerförbundet, anser att man som patient naturligtvis föredrar att få veta om man har registrerats. Samtidigt har Reumatikerförbundet, enligt henne, alltid haft en pragmatisk inställning till forskningens möjligheter.  - Ibland måste nyttan gå före den personliga integriteten, säger Lena Öhrsvik.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev