Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Förslag på förbättringar – hela listan

Publicerad: 5 juni 2014, 12:34

Sepideh Olausson har i sina studier om invensivvårdsrummets betydelse samlat in förslag på förbättringar som bland annat vårdpersonal kan göra. Förslagen kommer från närstående, patienter och personal som deltog i studierna.


Förslag till vårdpersonalen:

■ Skapa en specifik plats för närstående i rummet, i form av en  närståendestol . Det vill en stol avsedd för närstående som kommer på besök
 ■ Bjud in närstående till rummet och om möjligt gör dem delaktiga i patientens vård genom att delegera  små  uppgifter till dem som vill och det passar situationen.
 ■ Skapa vänliga väntrum för närstående genom att ha tillräckligt med sittplatser/stolar där närstående kan sitta utan att trängas.
 ■ Tillgång till förfriskningar, tidningar och något neutralt att fästa blicken på är oerhört uppskattat av närstående och bör därför finnas i väntrummen.
 ■ Placera offentliga telefoner på ett ställe där samtalen inte kan höras av andra som sitter och väntar.
 ■ Även närstående kan vara rädda och i utsatt läge. Därför kan en vänlig ton och blick betyda mycket för närstående.
 ■ Tänk på dekoration och möblering av närståendeutrymmen. Använd runda bord och neutrala bilder, till exempel naturbilder för att dekorera dessa utrymmen.
 ■ Känsliga samtalsämnen med närstående i väntrummet eller korridoren bör undvikas. Dessa samtal måste ske i ett separat rum med hänsyn till sekretessen. Exempelvis samtal om nedtrappning eller avslutande av behandling bör inte föras inne på salen med hänsyn till patienter och närstående.
 ■  Häng en lapp där det står  Närstående väntar  på patientens säng som en påminnelse att närstående sitter i väntrummet.
 ■ Döende och svårt sjuka patienter är i behov av enkelrum. Därför bör av etiska skäl med hänsyn till andra patienter, enkelrum där de finns att tillgå användas till dessa patienter.
 ■ Kontrollera rummets  städstatus  dagligen dvs. städa bort överflödig teknologi och saker som inte används från patientens sängplats.
 ■ Ställ dig vid patientens huvudände för att uppskatta vad patienten ser och därefter städa bort det som inte behöver vara där.
 ■ Orientera patienten till tid, plats och rum dagligen, samt förklara och förbered patienten före vårdaktiviteter.
 ■ Placera patientens säng i möjligaste mån så att patienten ser ut genom fönstret.
 ■  Samtala med patienten om vardagliga saker. Informera att de kan ha overkliga drömmar och att det kommer att gå över.
 ■  Skapa en  personlig plats  för patienten genom att be närstående ta med kort och några personliga tillhörigheter till patienten. Häng upp så att patienten kan se dem.
 ■  Anpassa belysningen i rummet efter genomförda vårdhandlingar.<
 ■

Organisatoriska förslag:

■ Rondarbetet bör förslagsvis inledas utanför rummet, där patientens symptom, vårdplan och status gås igenom för att sen därefter fortsättas inne på salen. På så sätt finns det större möjlighet att bevara patientens integritet och sekretessen.

■ Den fysiska miljön på intensivvårdsrummet bör utvärderas både ur personalens och patienternas och de närståendes perspektiv.
 ■ Personalens behov i relation till rummets utformning bör uppmärksammas då det påverkar patientens vård.
 ■ Skapa en arbetsgrupp som arbetar med vårdmiljön på avdelningen på basis av evidens och befintlig forskning.
 ■ Åtgärder som vidtas för att ändra rummet måste ske i samråd med personalen och med hänsyn till patientens behov.
 ■ Investering i ljudabsorberande draperier mellan sängarna kan skapa en bättre ljusmiljö i rummet.
 ■ I samband med utformning av intensivvårdsrum bör ljusa färger användas. Inslag av det normala och vardagliga livet i den högteknologiska miljön till exempel kan en tavla med en naturbild  neutralisera  miljön inne på rummet.

MICAELA TORESSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev