Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Försök med ny variant av vaccin mot Alzheimers sjukdom

Publicerad: 12 Juni 2006, 14:14

Drömmen om ett alzheimervaccin lever i hög grad vidare. Nu har en grupp japanska forskare gjort försök på möss med en helt ny variant av alzheimervaccin.


Flera forskarlag runt om i världen jobbar hårt med att få fram antikroppsbehandling eller vaccin mot Alzheimers sjukdom. De har alla en tanke gemensamt - genom att få kroppen att göra sig av med de plack som får hjärnans nervändar att klibba ihop kan sjukdomen bromsas upp eller gå tillbaka.

Placken består till största delen av proteinet beta-amyloid. Det just nu hetaste spåret i jakten på placken går ut på att få kroppens immunförsvar att angripa proteinet beta-amyloid, vilket skulle lösa upp placken.

Det japanska forskarlaget har använt sig av DNA-vaccin. Det betyder att de har injicerat en DNA-sekvens i möss som är särskilt benägna att utveckla Alzheimers sjukdom. I kroppen gör sekvensen att det bildas just beta-amyloid vilket får immunförsvaret att reagera och starta tillverkning av antikroppar mot proteinet.

I djurförsöken har resultaten varit lovande. En grupp möss fick DNA-vaccin i förebyggande syfte innan någon plackbildning påbörjats, redan vid tre till fyra månaders ålder. Efter sju månader hade de behandlade mössen endast 15,5 procent av den plackbildning som en kontrollgrupp med obehandlade Alzheimermöss hade. Efter 18 månader var motsvarande siffra 38,5 procent.

En annan grupp möss fick DNA-vaccin som behandling mot redan konstaterad Alzheimers sjukdom då de var 12 månader gamla. När de vid 18 månaders ålder jämfördes med möss i en obehandlad kontrollgrupp hade de DNA-vaccinerade mössen minskat sin plackbildning med mellan 30 och 50 procent.

Lars Lannfelt, professor i geriatrik och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, tycker studien är spännande.  - Det är intressant att se att ytterligare en variant av immunterapi fungerar vid Alzheimers sjukdom, säger han, och syftar på att flera vaccinstudier redan har gjorts, dock ingen med DNA-vaccinering.

Just DNA-vaccinering är dock Lars Lannfelt kritisk mot.   - Det är en omväg. Studier där man injicerar antikroppar direkt ligger mycket längre fram och närmare till för att bli en färdig produkt, säger han.

De japanska forskarna framhåller att inga möss drabbades av några biverkningar. För fyra år sedan avbröts en klinisk studie sedan 18 deltagare drabbats av hjärnhinneinflammation. Orsaken kan ha varit den tilläggssubstans, adjuvans, som användes för att hålla beta-amyloiden i löslig form.

Det japanska forskarlaget framhåller nu som en fördel av ingen adjuvans behövs vid DNA-vaccinering.  - Det är skillnad mellan möss och människor. De har lång väg kvar innan de får göra prövningar på människa, det är min bedömning, säger Lars Lannfelt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev