Fostrets gener gör reumatisk mamma bättre

Studien som ligger till grund för upptäckten publiceras i tidskriften Arthritis & Rheumatisms julinummer. Forskarna bakom fyndet har dock ingen förklaring till hur arvsmassa från fostret befriar den blivande modern från värkande och inflammerade leder. För att ta reda på detta krävs fler och större studier, menar de.

Kopplingen mellan foster-DNA och reumatism gjorde forskarna genom att använda nya, förfinade blodtest på 25 kvinnor med reumatiska sjukdomar, 17 med reumatoid artrit och 6 med juvenil ideopatisk artrit, JIA. Dessa blodtester används vanligen för fosterdiagnostiska syften och gör det möjligt att hitta celler från fostret, och därmed DNA, som cirkulerar i mammans blodbana.

Under graviditeten testades kvinnorna regelbundet för foster-DNA. Samtidigt klassificerades graden av reumatisk sjukdom. När resultatet från testerna samkördes visade de sig vara synkroniserade. Ju mer foster-DNA som fanns i mammornas blod, desto mindre symtom hade de av sin reumatiska sjukdom. 21 av de 25 kvinnorna förbättrades under graviditeten, 79 procent av kvinnorna med reumatoid artrit och alla som hade JIA.

De fyra kvinnor som inte upplevde någon förbättring av sina symtom hade, konstaterade forskarna, mycket lägre halter av foster-DNA i blodet jämfört med de kvinnor som förbättrades under graviditeten. Hos två av dem var det svårt att alls hitta någon arvsmassa från fostret i blodet.

Att det var foster-DNA och inget annat som var orsaken till kvinnornas förbättring, tycker sig forskarna kunna bevisa med den fortsatta uppföljningen av kvinnorna efter förlossningen. Efter fyra månader hade halten av foster-DNA sjunkit till mycket låga eller omätbara nivåer. Samtidigt hade 90 procent av de deltagande kvinnorna fått tillbaka alla sina reumatiska besvär.