Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Frågor om sexliv efter förlossning kommer sällan fram

Publicerad: 25 oktober 2006, 13:03

Efter en förlossning har många kvinnor frågor om sexualitet och kroppens förändringar. Men mödravårdscentralerna saknar beredskap för att ge kvinnorna det stöd och den bekräftelse som de behöver.


Två av tre nyförlösta mammor i Stockholmsområdet går i dag på den efterkontroll som görs sex till tolv veckor efter förlossningen. Men det råder stor variation i hur och i vilken grad sex- och samlevnadsfrågor tas upp av barnmorskor, både inför och efter barnafödandet.

– I och med att det saknas gemensamma riktlinjer kring dessa känsliga frågor, så är det upp till varje barnmorska vad hon vill och kan prata om eller inte, säger Ann Olsson, som är barnmorska på  BB  Stockholm vid Danderyds sjukhus.

Ann Olsson har som forskarstuderande vid institutionen för omvårdnad på Karolinska institutet i Danderyd sedan flera år tillbaka forskat kring sexualitet och samlevnad efter förlossning. I sin senaste studie visar hon att många kvinnor inte får det stöd och den bekräftelse som de vill ha från sin barnmorska efter en förlossning.

– Många kvinnor tvivlar på att kroppen och underlivet är okej, trots att deras män försäkrar att så är fallet. I stället verkar det som om de inväntar ett godkännande från oss barnmorskor på efterkontrollen innan de vågar ha sex igen. Den rollen vet jag inte om vi är så medvetna om att vi har, säger Ann Olsson och tillägger att tidpunkten för efterkontrollen kan ha stor betydelse för när kvinnan vågar ha sex igen.

Det behövs mer utbildning för barnmorskor och gynekologer i de här frågorna, anser Ann Olsson. Hon efterlyser en tydlig, gemensam plattform för alla i yrket för att frågan verkligen ska tas upp.

– Det är med sex som med andra känsliga ämnen, man kan välja bort att fråga om det känns jobbigt. Men nu har vi ju till exempel fått riktlinjer för hur vi ska fråga kring våld, och det är ju också svårt, precis som det var med alkohol och rökning innan det blev rutin.

Annette Kaplan, programdirektor för barnmorskeutbildningen vid Karolinska institutet i Solna, har länge arbetat för att ge sexologi en plats i utbildningen. Sedan 1980-talet ingår ämnet med tre poäng i den obligatoriska undervisningen. Sedan år 2000 finns dessutom möjlighet att välja sexologi som tillvalskurs på fem poäng.

– Det är ett av de allra viktigaste ämnena, tycker jag. Självklart vore det bra om vi hade mer plats för sexologi under grundutbildningen, men det är mycket som ska få rum, säger Annette Kaplan.

Hon påpekar att grundutbildningen på 60 poäng är en bas, och att det sedan krävs förkovring. Sedan 1999 erbjuder Karolinska institutet i Solna också fristående kurser i sexologi, som är öppna även för andra yrkesgrupper. De har varit väldigt framgångsrika enligt Annette Kaplan, som tycker sig se ett generationsskifte.

– Våra studenter coachas i att de ska fråga om sex och de flesta ser det som en självklar del i yrket. De fostras i en helt annan anda än den som rådde på 1960- och 1970-talet. Jag tror på den yngre generationen, säger Annette Kaplan.

Ann Olsson påpekar att barnmorskan, förutom att våga fråga om sexlivet, också måste erbjuda ett nytt besök för att kunna följa upp eventuella problem. Budskapet till kvinnorna bör vara att det normalt tar en tid innan sexlivet kommer igång igen, men att de ska återkomma om de har problem.

– Jag skulle önska att de kvinnor eller par som inte får det att funka med sex efter barnafödande kunde ringa till sin barnmorska och ha möjlighet att prata om det. Alternativet, att besöka en sexolog, kan kännas som ett långt steg, säger Ann Olsson.

Hon uppfattar att kvinnor i dag har väldigt höga krav på sig själva och att de i högre utsträckning än tidigare vill vara kroppsligen oförändrade efter en förlossning. Hur de upplever förändringen varierar.

– Vissa kvinnor tycker att sexlivet blir bättre eftersom de känner sin kropp mer, medan andra tycker det är hemskt att inte vara som förut, menar Ann Olsson.

Sedan Ann Olsson inledde sin forskning har frågeställningar tillkommit efterhand. Hennes nästa steg blir att fråga män om deras upplevelser och tankar kring sexualitet och förlossning. Hon planerar också fortsatta studier om barnmorskornas arbete och hur de upplever att prata om sex och samlevnad.

Ann Olsson räknar med att doktorera i maj 2008 och hennes mål är att avhandlingen ska kunna ligga till grund för praktiskt handlande.

– Planen är att lägga upp strukturerad rådgivning utifrån mina resultat på ett antal mödravårdscentraler, för att se om det går att implementera dem i ett större perspektiv.

Maria Bång

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev