Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Gammalt blod en fara för hjärtpatienter

Publicerad: 26 juni 2006, 07:22

Månadsgammalt transfusionsblod ökar risken för dödsfall efter hjärtkirurgi. Ju längre blodet har lagrats desto högre är riskerna. Det har amerikanska forskare funnit. Men resultaten får kritik av en svensk expert.


Hur väl blod avsett för transfusion klarar lagring har varit  omdiskuterat bland forskare. Generellt anses blod klara en maximallagring på  omkring 40 dagar från det att det tappats från en givare. Det är den gräns som  exempelvis Sverige tillämpar.

I tidskriften Anesthesia & Analgesia presenterar nu  amerikanska forskare från Duke University Medical Center i Durham och Columbia  University i New York en studie som tyder på risker med att använda allt för  vällagrat blod vid blodtransfusion. Hjärtopererade patienter löper en kraftigt  förhöjd risk för dödsfall, längre intensivvård på sjukhus eller  njurkomplikationer om de får blod som lagrats mer än 31 dagar jämfört med om de  får färskare blod som lagrats maximalt 19 dagar.

Resultaten baserar forskarna på en registerstudie av 321  amerikanska hjärtpatienter som genomgått förnyad by pass-operation eller  klaffkirurgi. Patienterna delades in i olika grupper i förhållande till åldern  på det transfusionsblod de fick under operationen. Åldern på blodet i den  färskaste gruppen var 1 till 19 dagar, i grupp två och tre hade blodet lagrats  20 till 26 dagar respektive 27 till 30 dagar medan blodet i den fjärde och  minst färska gruppen hade lagrats 31 till 42 dagar.

Jämförelsen visade att en fjärdedel, 25 procent, av alla  patienter i den grupp som fått det längst lagrade blodet dog efter operationen.  I den grupp som fått det allra färskaste blodet dog däremot bara 4 procent av  patienterna.

Skillnaderna var ännu mer framträdande när det gällde  njurskador efter kirurgin. Hela 45 procent av patienterna i gruppen som fått  det mest lagrade blodet drabbades. Endast 7 procent av dem som fått färskt blod  fick samma typ av njurskador.

Även när det gäller eftervård på intensivklinik var  skillnaderna märkbara. Patienter som fått det äldsta blodet behövde i snitt sju  dagars vård medan de som fått färskare blod skrevs ut från intensivvården efter  3,5 dag.

Forskarna vill inte dra några långtgående slutsatser av sina  resultat. Men, hävdar de, resultaten styrker ändå teorier som finns om att  transfusionsblod försämras under lagring. Eventuellt tror de att detta kan bero  på att den syrelagrande kapaciteten försämras med tiden eller att äldre blod  sätter igång skadliga immunförsvarsmekanismer hos mottagaren vilka också  försämrar syreförsörjningen.

Den svenske hematologen Per Ljungman, professor och  klinikchef vid enheten för hematologi vid Karolinska universitetssjukhuset i  Huddinge, är också skeptisk men anser att grundprincipen i de amerikanska  resultaten trots allt kan stämma:

- Färskare blod är förstås bättre, säger han men lägger  samtidigt fram en stor brasklapp gällande studiens kvalitet.

- Jag känner mig väldigt tveksam till de stora skillnader  som redovisas i studien. För att kunna dra några gällande slutsatser av  resultaten skulle det krävas minst tio gånger så många patienter, helst i form  av en stor kvalitetsregisterstudie av alla transfusionspatienter i  befolkningen.

Per Ljungman vill också framhäva de skillnader i  blodhantering som finns mellan USA och Europa och som kan ha påverkat  resultatet.

- I Sverige och resten av Europa filtreras nästan allt  transfusionsblod och renas från vita blodkroppar vilka, om de inte tas bort,  går sönder och försämrar kvaliteten på blodet. Detta är inte så vanligt i USA  där studien är gjord, förklarar han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev