Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Gastroskopi ifrågasätts vid utredning av magpatienter

Publicerad: 25 november 2003, 10:14

Nya nationella riktlinjer för patienter med dyspepsi är på väg. I dag på Riksstämman diskuteras en av de mest kontroversiella frågorna ska Helicobacter pylori och sura uppstötningar behandlas utan att patienten först genomgår gastroskopi?


Patienter med dyspepsi är en stor grupp - 10 till 20 procent av befolkningen lider någon gång av magkatarr och lika många av irriterad tarm - och felaktig behandling får stora ekonomiska konsekvenser.  - Patienterna tas om hand mycket olika i landet. Många får vaga besked och läkemedel används ofta i onödan. Det är väl känt att exempelvis protonpumpshämmare ges alldeles för ofta på oklara grunder, säger Henrik Sjövall, överläkare och professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg.  För omkring fem år sedan inleddes ett arbete i Göteborg med ett handlingsprogram för behandling av dyspepsi. Nu är det infört i hela Västra Götalandsregionen.  - För att skapa en samsyn anordnade vi heldagsutbildningar för 150 allmänläkare i regionen, berättar Henrik Sjövall.  Samarbetar med allmänläkarna  Nu pågår ett arbete för att ta fram ett nationellt handlingsprogram för dyspepsi. Några av punkterna kommer att diskuteras vid ett symposium som gastroenterologerna håller i dag på Riksstämman.  - Ambitionen är att få fram ett färdigt förslag under våren, som sedan kan diskuteras på ett expertmöte, förhoppningsvis nästa sommar, säger Henrik Sjövall.  Han betonar att allmänläkarna är mycket viktiga i sammanhanget, eftersom dyspepsipatienterna är en av vårdcentralernas största patientgrupper. Därför driver Svensk gastroenterologisk förening projektet i samarbete med Svensk förening för allmänmedicin. Arbetsgruppen består av tre gastroenterologer och tre allmänmedicinare.  Tre förhållanden ska diskuteras på årets riksstämma: hanteringen av patienters cancerrädsla, behandling av patienter med reflux, det vill säga sura uppstötningar, samt diagnostik av Helicobacter pylori.  - När det gäller cancerrädslan leder den ofta till onödiga remisser till specialist. Magont utan blödningar är nästan alltid funktionella besvär, medan cancer ger blödningar, men ingen smärta. Redan i primärvården måste vi bli bättre på att säga detta till patienterna, säger Henrik Sjövall.  En andra punkt gäller patienter med sura uppstötningar.  - Patienter med reflux ska ha syradämpande läkemedel som fungerar alldeles utmärkt. Diagnostiken är dock ett problem med bristande gastroskopiresurser. En alternativ metod är att ge läkemedel i fem dagar. Svarar patienten bra är det en fingervisning om att fortsätta behandla. Men det finns en klar risk för överbehandling, konstaterar Henrik Sjövall.  Gastroskopera eller inte är frågan  Den tredje, och besvärligaste, frågan gäller diagnos av Helicobacter pylori, enligt Henrik Sjövall. Ungefär var tionde infekterad får magsår. Även magcancerrisken ökar.  Det finns snabbtest som ger besked medan patienten är hos doktorn, men de är inte lika tillförlitliga som andningstest, där patienten får svar först efter en vecka.  - Gällande riktlinjer i Sverige säger att om Helicobacter konstateras så ska man gastroskopera för att avgöra om patienten har magsår eller cancer. I andra länder ger man en eradikeringskur direkt, medan vi i Sverige vill göra en gastroskopi först. Om detta är rätt eller fel ska vi diskutera, säger Henrik Sjövall.  Tillgången till gastroskopi varierar kraftigt i landet, från Stockholm med god kapacitet till andra orter med långa väntetider.  Det finns också en ekonomisk aspekt. Ett snabbtest kostar omkring 50 kronor medan en gastroskopi kostar ett par tusen kronor.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev