"Ge läkare och sjuksköterskor större frihet att välja metod"

Pay-for-performance eller målbaserad ersättning är starkt på modet inom sjukvården i stora delar av västvärlden. Tanken är att sjukvården både blir lättare att styra mot uppsatta mål och presterar bättre resultat om den belönas ekonomiskt för att patienter blir friskare i stället för betalning för exempelvis x antal operationer eller undersökningar.

Enligt rapporten Värden i vården från Eso, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som presenteras i dag, onsdag, har dock förhoppningarna delvis kommit på skam. Sjukvården och de som arbetar där verkar inte enkelt lockas av ekonomiska ersättningar för att nå mål som politikerna satt upp.

En förklaring är att den del av ersättningen som baseras på måluppfyllelse i de flesta fall är liten och därmed är möjligheten att tjäna extra inte heller stor. Det säger Anders Anell, adjungerad professor och knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som står bakom rapporten.

Dessutom påpekar han att svensk sjukvård, trots sin önskan att gå i riktning mot tydliga resultatmål, fortfarande dras med struktur- och processmål. Det innebär exempelvis att en vårdcentral får ersättning för att personalen håller tobakssamtal eller för in uppgifter i diabetesregistret, snarare än att patienterna verkligen slutar röka.

– Jag skulle vilja slå en passning till landstingsledningarna där. De bör tänka på att målen om minskad rökning eller diabetes kan nås på olika sätt, inte bara genom de åtgärder man bestämt på övergripande nivå, som samtal och införande i register, säger Anders Anell.

Han anser att tobakssamtal och registrering i kvalitetsregister kan krävas redan vid ackreditering till ett vårdvalssystem, medan läkare och sjuksköterskor ska få större frihet kring metoderna att nå uppsatta mål om exempelvis rökstopp.

– Då skulle det uppstå nya intressanta metoder kring hur man kan få folk att sluta röka, och innovationsförmågan bland anställda skulle tas tillvara på ett helt annat sätt.