Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Gemensam journal efter hårt jobb mot revirtänkande

Publicerad: 7 februari 2006, 14:53

På Stockholms sjukhem har man lyckats med det omöjliga: en gemensam journal med ett gemensamt språk. Men vägen dit var lång och fylld av revirtänkande mellan professionerna.


När vårdpersonalen på privata Stockholms sjukhem för fyra år sedan skulle gå över till att arbeta med elektroniska patientjournaler kom språket i fokus. En stor genomgång av de olika professionernas dokumentation visade att många olika termer användes för att säga samma sak.

De sociala uppgifterna om patienten kallades till exempel "social bakgrund" av vissa, "socialt" av andra och "social status" av ytterligare någon.

- Det fanns en väldig otydlighet kring termerna som användes. För att systemet skulle fungera som det var tänkt krävdes en samsyn, säger systemförvaltaren Henrik Andersson.   Dessutom skrev flera yrkeskategorier in exakt samma sak i journalen - ibland skrevs läkarens anamnes till och med av.

Viktigt med ledningens stöd  Efter att en sjuksköterska och en logoped kartlagt vilka termer som verkligen användes av personalen började en sållning. De sociala uppgifterna om patienten betecknas numera "social situation" av alla yrkeskategorier, men att komma så långt att alla tyckte lika var inte lätt. Det blev ett givande och tagande mellan de olika yrkesgrupperna. Termen "kommunikation" från sjuksköterskans VIPS-terminologi har brutits upp och blivit till tre termer, nämligen kommunikation, syn och hörsel. Där fick sjuksköterskorna anpassa sig efter logopederna.

- Vi bestämde oss för att göra arbetet i demokratisk anda där diskussionsgrupper för de olika professionerna fick ut förslag på remiss. Men det var tidvis svårt att få till mötena och övertyga alla om varför det var så viktigt att ha en gemensam termkatalog, säger Henrik Andersson, som understryker vikten av att ha totalt stöd från ledningen.

Han påpekar också att det fortfarande finns en hel del revirtänkande mellan professionerna, som är hårt skolade i just sitt sätt att dokumentera.

- Skolor och utbildningar har ett stort ansvar när det gäller att bereda väg för tvärprofessionell dokumentation, säger Henrik Andersson, som tycker att skolorna trycker på alldeles för hårt för den egna dokumentationen.

Mer tid till omvårdnad  För sjuksköterskan Anette Bengtsson är fördelarna med ett gemensamt termspråk tydliga nu när systemet sedan två år är på plats.

- Det blir mycket lättare att söka efter information eftersom man använder samma sökbegrepp. Det spar också tid eftersom jag lätt kan se vad andra yrkeskategorier har gjort med min patient, säger Anette Bengtsson, som gärna slipper lägga tid vid telefonen för att hitta den sjukgymnast som varit med i vården av hennes patient.

- Den tid jag spar lägger jag på omvårdnaden av patienten istället.

Det nya systemet är också upplagt så att vårdpersonalen mer eller mindre tvingas att läsa varandras dokumentation. På så sätt undviker man att flera personer skriver samma sak - nu lägger man istället till där det fattas något.

Och arbetet är inte slut. Henrik Andersson vill se punkten som nu har nåtts som ett fundament att stå på för tvärprofessionell dokumentation. Nästa steg är att få alla professioner att vårdplanera i samma mallar då man arbetar med samma problem, risker eller resurser hos patienten.

Christina Kennedy

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News