Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Gemensam penningpåse ska ge bättre lönesättning i Jönköping

Publicerad: 12 November 2008, 08:51

Landstinget i Jönköpings län har utvecklat en modell där lönesättande chef får en påse pengar som är gemensam för nästan alla fackförbund. Men några förbund har valt att stå utanför modellen.


Landstinget i Jönköpings län har utvecklat en modell där lönesättande chef får en påse pengar som är gemensam för nästan alla fackförbund. Men några förbund har valt att stå utanför modellen.

I Landstinget i Jönköpings län arbetar man sedan två år tillbaka så att potter från flera olika avtalsområden slås ihop. Detta bland annat för att utrymme ska finnas för att skapa lönespridning även för de yrkesgrupper som ofta är lågt representerade på varje arbetsplats.

I modellen ingår också att man jobbar i enlighet med den så kallade dialogmodellen, som går ut på att cheferna har individuella lönesamtal med varje anställd och sätter lön efter vissa lönekriterier.

Anna Modie är verksamhetschef för Gränna vårdcentral, som är en relativt liten vårdcentral. Hon anser att landstingets modell har många fördelar, särskilt på små enheter.

Lönemodellen i Jönköping

■ Modellen går ut på att chefer ska sätta lön på sina anställda enligt vissa poängsatta lönekriterier.  
   ■ Kriterierna  är exempelvis effektivitet, attityd, samarbetsförmåga och förmåga till utveckling.
   ■ Poängen ska kunna jämföras mellan olika yrkeskategorier, och därför slås potterna ihop bland de förbund som väljer att ingå i modellen.
   ■ Kommunal, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet står i dag utanför systemet och förhandlar enligt traditionell modell.
   ■ Vårdförbundet ingår inte heller i modellen i Landstinget i Jönköpings län, eftersom ett tvåårigt avtal har tecknats efter konflikten tidigare i år. Förbundet räknar med att ingå i modellen i nästa lönerevision.

– Hos oss finns det till exempel bara en kurator och två sjukgymnaster. Med tidigare system fanns små möjligheter att premiera goda insatser, eftersom det fanns en färdig pott för varje yrkeskategori. Med den här modellen är förutsättningarna bättre för att koppla lön till motivation och resultat, säger Anna Modie.

En av de två sjukgymnasterna, Boel Johansson, företräder Saco. För hennes egen del har lönemodellen inte spelat så stor roll, eftersom hon och den andra sjukgymnasten är lika gamla, har lika stor arbetslivserfarenhet och samma kompetens.Deras löner skiljer sig därför i stort sett ändå inte åt. Men generellt ställer hon sig positiv.

– På en liten vårdcentral skapar systemet ändå chans till större variation, säger Boel Johansson.

Inom landstinget finns 25 olika fackförbund, och enligt den traditionella lönesättningsmodellen förhandlar förbunden om en pott centralt, som sedan fördelas mellan de anställda inom respektive avtalsområde.

– På de flesta enheter blev lönesättning i den traditionella modellen till matematisk beräkning, snarare än spegling av prestationen hos våra anställda. Nu handlar det i stället om att knyta ihop lönebildningen med verksamheten, säger Ami Andersson, förhandlingschef på Landstinget i Jönköpings län.

Ami Andersson är en stor förespråkare av landstingets modell, främst eftersom hon anser att den bidrar till att personalen strävar mer mot verksamhetsmålen.

Men under arbetet med denna artikel framkommer att flera av cheferna under henne fortfarande inte förstått att det är meningen att de ska slå ihop potterna för de anställda.

– Vi måste bli bättre på att nå ut med information till våra chefer, konstaterar hon.

Ytterligheterna på löneskalan, läkarna och undersköterskorna, har valt att stå utanför modellen med sammanslagna potter.

Ett tiotal medlemmar inom Kommunal har arbetsledarbefattningar, och de ingår i modellen. De har fått en bättre löneutveckling sedan de jämförts med chefer från andra avtalsområden. Men de övriga, undersköterskorna, har relativt låga löner.

– Vi har inget att vinna på modellen – snarare att vi skulle bidra till dem som redan har det bättre, säger Britt-Marie Glaad, vice ordförande i Kommunals sektion 1 i Jönköping.

Också Jönköpings läns läkarförening har valt att stå utanför modellen. Ordföranden Bengt Hultberg tror inte på att dela potter med andra fackförbund.

– Vi tycker att det är väldigt, väldigt komplicerat att jämföra olika yrkesgrupper. Och vi ska väl inte sticka under stol med att vi har en högre lönesättning än andra grupper. Andra kanske skulle vinna på att slå ihop potterna, genom att nagga lite på doktorerna. Men jag har svårt att se att våra medlemmar skulle ha något att vinna.

Vårdförbundet finns just nu inte heller med i pottsammanslagningen, sedan ett tvåårsavtal tecknats efter sjuksköterskekonflikten tidigare i våras. Innan dess var förbundet på väg att gå in i modellen, trots att viss oro för att förlora på det fanns bland medlemmarna.

Men chefer från Vårdförbundet har sedan tidigare ingått i och gynnats av modellen, så som cheferna från Kommunal. Därför vore det enligt Thomas Johansson, Vårdförbundets ordförande i Jönköping, intressant att prova systemet även för de övriga medlemmarna i lönerevisionen 2010.

– Man måste ju våga prova nya vägar, och vi tror att våra medlemmar står för en stor del av kvaliteten ute på arbetsplatserna. Vi skulle stå oss i konkurrensen.

Att fackförbunden ser modellen som en konkurrensutsättning av de egna medlemmarna gentemot övriga yrkesgrupper, är något som förhandlingschefen Ami Andersson kan förstå.

– Ja, jag kan till exempel tänka mig att Kommunal har svårt att se sina grupper stå sig på arenan och att de därför vill bevaka sina grupper centralt, säger hon.

Men har det blivit så att vissa yrkesgrupper genomgående har ökat i lön på andras bekostnad?
– Nej, så har det faktiskt inte blivit. Vi hoppas också kunna stödja cheferna så att det inte händer.

Lisa Röstlund

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev