Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Generaldirektör: Alla måste ha rätt till dyra läkemedel

Publicerad: 3 oktober 2007, 13:41

Foto: Stefan Nilsson

Om inte landstingen blir bättre på att tillåta läkare att använda nya dyra läkemedel måste dagens system ändras. Det anser Läkemedels­förmånsnämndens generaldirektör Ann-Christin Tauberman.


Dagens Medicin har under den senaste tiden rapporterat om en mängd fall där landsting och regioner infört restriktioner eller rena stopp för läkare att använda nya dyra läke­medel. Det har bland annat handlat om ögonläkemedlet Lucentis och ms-medlet Tysabri (klicka här).

Dessa begränsningar har införts trots att läkemedlen godkänts av såväl Läkemedelsverket som Läkemedelsförmånsnämnden, LFN. Samtidigt som användningen har begränsats i vissa landsting har andra sjukvårdshuvudmän infört de nya medlen i sin behandlingsarsenal. Därmed har skillnaderna i den sjukvård som ges över landet ökat.

– Det är naturligtvis olyckligt. Vi har sett ett antal exempel där den läkemedelsbehandling som ges inte är likadan över landet även om läkare gjort samma bedömning, säger Ann-Christin Tauberman.

Ett huvudsyfte när Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, inrättades för fem år sedan var just att säkerställa en likvärdig läkemedelsbehandling i hela landet. Principen skulle vara att om läkare gör identiska medicinska bedömningar ska det också resultera i att patienterna får en likvärdig läkemedelsbehandling.

– Jag kan förstå att landstingen har budgetar att hålla. Men om vi har de regler vi har så måste man rätta sig efter dem. Annars får man införa ett annat system. Nu blir det stora risker för orättvisor, och som patient och skattebetalare måste man veta vad som gäller, säger Ann-Christin Tauber­man.

Snävare syn på nya läkemedel
En orsak till att landstingen inför restriktioner för läkemedel som LFN anser ska ges är att landstingen har en snävare syn på nya medel. För landstingen innebär ett nytt dyrare preparat garanterat nya utgifter, ibland kan en del pengar sparas genom att behandlingen går snabbare eller blir mindre personalkrävande.

När LFN tar ställning till nya läkemedel görs i stället en helhetsbedömning ur ett samhällsperspektiv, där man räknar på om ett läkemedel exempelvis kan minska antalet sjukdagar och därmed öka produktion och skatteintäkter. Det innebär att en del av de kostnadsbesparingar som ett läkemedel kan leda till hamnar i andra sektorer än sjukvården, medan kostnaden för läkemedlet alltid bärs av vården.

Ann-Christin Tauberman vill inte säga hur hon tycker att problemet med en orättvis läkemedelsbehandling över landet ska lösas. Hon anser att det är en fråga som landstingen måste lösa.

”En mycket viktig fråga”
Enligt Johan Assarsson, region­direk­tör i Västra Götaland - en av de sjukvårdshuvudmän som kritiserats för att ha restriktioner mot nya dyra preparat, arbetar Landstingsdirektörernas förening med saken.

– Det är en mycket viktig fråga och vi måste strukturera införandet av nya dyra läkemedel på något sätt. Än är våra tankar ganska abstrakta men en möjlig modell vore att vi i landsting och regioner gemensamt utvärderar olika behandlingar, säger Johan Assarsson.

Beslutar om priser

Läke­medelsför­måns­nämnden, LFN, är en statlig myndighet som prövar vilka läkemedel som ska subventioneras av samhället och därmed ingå i de så kallade läkemedelsförmånerna. Besluten fattas av en nämnd, som består av en ordförande och tio ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen.
LFN beslutar också om läkemedlens pris. De läkemedel som ingår i för­månerna får räknas in i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Läs även:Många ställer sig bakom förslag att inrätta nationellt råd

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev