Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Genombrott att vänta vid behandling av hepatit C

Publicerad: 11 maj 2007, 11:23

En kombination av nya läkemedel och dagens etablerade preparat kommer sannolikt att vända upp och ned på behandlingen av hepatit C redan inom ett par år. Ola Weiland, professor vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, talar om en behandlingsrevolution.


Ämnen i artikeln:

Hepatit

Hepatit C är den vanligaste hepatitsjukdomen i Sverige. Årligen anmäls cirka 2 000–3 000 personer med kronisk hepatit C, vilket drabbar cirka 80 procent av de infekterade, till Smittskyddsinstitutet. ´

Viruset replikerar nästan uteslutande i leverceller och medför efter årtionden en risk för den smittade att drabbas av levercirros eller levercancer.

I dag behandlas infektionen med en kombination av pegylerat interferon alfa, peg- IFN,  och ribavirin,  RBV  . Behandlingen botar dock bara cirka hälften av de patienter som drabbas av den vanligaste typen av hepatit C, genotyp 1. Dessutom är behandlingen både lång, cirka 48 veckor, och förknippad med besvärliga biverkningar.

Nu står dock läkemedelsföretagen i kö med nya substanser som förhoppningsvis ska leda till bot för fler.

– Som jag ser det är vi på väg mot en behandlingsrevolution när det gäller hepatit C motsvarande den som inträffade för några år sedan för patienter med hiv. Då hade vi en och en halv avdelning här på sjukhuset för hiv-patienter. I dag har vi

inte någon. Det behövs helt enkelt inte längre, säger Ola Weiland, professor och överläkare vid infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Dagens etablerade behandling med peg- IFN  hämmar virusreplikation vid hepatit C och ökar aktiviteten i immunförsvaret. Ribavirin har inverkan mot  RNA  -virus som hepatit C-virus, men den exakta verkningmekanismen är okänd. Ribavirin kombinerat med peg-  IFN  ökar utläkningen främst genom att minska risken för återfall efter avslutad behandling.

Klart är dock att behandlingen inte är tillräckligt effektiv för patienter som har en genotyp 1-infektion med höga virusnivåer.

Precis som vid behandling av hiv är det proteashämmare, men även polymerashämmare, som Ola Weiland anser är de mest intressanta spåren för forskningen om hepatit C, eftersom de på ett mycket effektivt sätt stoppar replikeringen och därmed produktionen av hepatitvirus i levercellerna.

Det är i kombination med de gamla beprövade läkemedlen som exempelvis proteashämmare, vilka även stärker effekten av interferon, ska uppnå avgörande resultatförbättringar.

Ola Weiland anser att den hetaste läkemedelskandidaten just nu är proteashämmaren
VX  -950, eller telaprevir, från Vertex. Preliminära resultat från en fas  2  -studie presenterades på expertmötet European Association for Study of the Liver,  EASL  , i Barcelona för några veckor sedan.

Enligt studien ledde en behandling där man kombinerade dagens etablerade läkemedel med det nya under tolv veckor till att sex av nio patienter med genotyp 1 som fullföljde den var virusnegativa efter avslutad behandling. Dessa anser Ola Weiland därför att man kan betrakta som botade.

Men behandlingen visade inte enbart glädjande resultat. Många av patienterna avslutade behandlingen på grund av biverkningar, som hudutslag och problem från mag-tarmkanalen.

Ola Weiland anser dock att resultaten sammantaget är positiva.

– Behandlingen innebär visserligen fortfarande besvärliga biverkningar. Men det är sannolikt lättare att stå ut med dessa om det visar sig vara möjligt att korta behandlingstiden från dagens 48 veckor till kanske bara tolv veckor för vissa patienter. Vidare medför en kombination av flera läkemedel en möjlighet att använda lägre doser av vart och ett och därmed förväntas mindre biverkningar, säger han.

Telaprevir är redan på bedömning enligt så kallad fast track hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten  FDA  och det diskuteras även med den europeiska läkemedelsmyndigheten  EMEA  . Håller läkemedlet vad det lovar, i de fas  3  -studier som är på väg att inledas, förväntas det bli godkänt redan inom ett par år.

Ola Weiland lyfter också fram polymerashämmaren  NM  280, valopicitabin från Idenix/Novartis, som mycket intressant, eftersom det har visat god effekt vid kombination med pegylerat interferon.

Läkemedlet är dock förknippat med gastrointestinala biverkningar och därför har man tvingats sänka doserna. Resultat från fas  2  -studier i kombination med peg-  IFN  och  RBV  kommer enligt Ola Weiland att presenteras i vår.

Ännu en substans som Ola Weiland anser är intressant är cyklofilinhämmaren Debio-025.

Den hindrar produktionen av nya viruspartiklar på en helt annan nivå än proteas- och polymerashämmare och medför ingen korsresistens med andra hepatit C-läkemedel.

Läkemedlet, som dock ännu bara har passerat fas I-studier, har visat sig kunna halvera förekomsten av hepatit C-virus hos patienter med hiv, som ofta är resistenta mot behandling mot hepatit C. Dessutom har det även visat sig ha en liknande effekt på hiv-virus.

– Det är en oerhört glädjande utveckling, eftersom det finns ett stort behov av nya läkemedel, framför allt för patienter som inte svarar på eller inte tolererar dagens etablerade behandling.

Ämnen i artikeln:

Hepatit

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News