Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

God moral är viktigt när unga väljer jobb

Publicerad: 25 oktober 2019, 12:40

Svensk sjukvård är snudd på världsmästare när det gäller att ägna tid åt dokumentation och möten. Det kan göra det svårt att rekrytera chefer i framtiden, varnar en ledarskapsexpert.


Sverige ligger i toppen vad gäller antalet läkare och sjuksköterskor per 10 000 invånare, men tillhör bottenskiktet när det gäller tillgänglighet och väntetider. Ändå gör vi färre läkarbesök per capita än de flesta andra OECD-länder, enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat.

– Ingen skugga över vårdpersonalen, men jag upplever att det i Sverige finns en trötthet över att man håller på att dokumentera dygnet runt för att friskriva sig så att man inte blir anklagad för fel. Det är samma sak i skolan, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson, doktor i ledarskap och aktuell med boken Så vinner du slaget om de bästa.

Många avdelningsmöten och individuell lönesättning. Det är enligt henne två saker som särskiljer sjukvården i Sverige från andra länder.

– Individuell lönesättning kan vara trevligt, men i realiteten vittnar många chefer om att skillnaden blir liten i plånboken och att det tar mycket tid i anspråk – både för chefen och medarbetaren. Det kan också väcka mycket förbittring hos medarbetare: varför fick hon 300 kronor mer än jag?

Borde vi sluta med individuell lönesättning?
– Det skulle jag kunna tänka mig att göra. Likadant läggs det i Sverige otroligt mycket tid på avdelningsmöten där man ska fatta beslut om saker där många upplever att besluten redan är fattade. Det blir en otillfredsställelse. Det kan handla om att man ska bygga om en vårdavdelning och så har man möte om vad man ska ha för färg på gardinerna eller annat som inte tillhör vårdpersonalens kompetens- eller intresseområde, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson.

Hon påpekar att synen på ledarskap förändras under tid. För 30 år sedan skulle en bra chef visa entusiasm för jobbet, beslutskraft och kunna entusiasmera andra. I dag ska chefen ha självinsikt, ge återkoppling och kunna bygga relationer.

– Alla människor är inte bra på relationer, men ska du vara ledare är det A och O att du tycker om att se folk växa. Du får inte vara så ängslig utan våga släppa fram andra, det ska inte vara du som står i centrum, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson.

Om ytterligare 30 år lär det vara andra egenskaper som utmärker en bra chef. Framtidsinstitutet Kairos Future släppte nyligen en rapport om generation Z – personer födda från mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet – och vad som är viktigast för dem i livet. Det var varken klimatet, pengar eller datorer.

– Det var etik och moral. Då får det inte vara som i bland annat Västra Götalandsregionen där vårdcentraler sätter fler diagnoser för att få mer pengar. Det gäller att vara en god förebild och ingen förljugenhet i organisationen om man ska locka unga till hälso- och sjukvården, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson.

Sociala medier som Facebook och Instagram har också gjort unga vana att få svar och återkoppling snabbt.

– De vill inte vänta på ett utvecklingssamtal om tre månader utan vill veta här och nu om de gör rätt saker, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson.

År 2017 hade Sverige...

4,2
praktiserande läkare per 1 000 invånare. EU-genomsnittet är 3,6.
11,1
praktiserande sjuksköterskor per 1 000 invånare. EU-genomsnittet 8,4.
Källa: Eurostat

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News