Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Göteborgskirurger först med frysteknik mot hjärtflimmer

Publicerad: 7 juni 2002, 13:33

Thoraxkirurger vid Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut att prova en ny frysteknik för att behandla förmaksflimmer. En del av hjärtat kyls ner ända till minus 160 grader. Kirurgerna hoppas att den nya behandlingen ska bli betydligt mer effektiv än dagens metoder. Hittills har 13 patienter behandlats.


Den nya frystekniken bygger på att man i samband med bypass- eller klaffkirurgi formar en sond med böjbar metallände. Metallspiralen läggs därefter runt lungvenernas mynningar utanpå hjärtats förmak. Med hjälp av argongas kyls sedan sonden ner till minus 160 grader.  Tanken är att blockera de signaler som kommer från lungvenerna och som orsakar förmaksflimret.  - Målet är att frysningen ska åstadkomma en skada genom hjärtväggen som blockerar signalerna. Men om behandlingen ska bli effektiv måste skadan vara transmural, den måste gå genom hela hjärtväggen så att alla störande signaler slås ut, säger Eva Berglin, thoraxkirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som genomfört de första försöken med den nya tekniken.  Nytt att frysa ner stort område  Att behandla förmaksflimmer med frysning är inget nytt. Sedan tidigare kan man behandla förmaksflimmer med antingen frysning eller värme, då hjärtväggen hettas upp med hjälp av radiovågor.  - Men då finns risken att området blir förkolnat och att det går hål eller att värmen skadar andra organ, som matstrupen. Och om man använder kylning har man hittills bara kunnat kyla ned punktvis till minus 60 grader. Med den nya sonden kan vi frysa ett betydligt större område. Dessutom kommer vi ända ner till minus 160 grader. Detta ger förhoppningsvis en betydligt effektivare behandling än vad dagens tekniker kan åstadkomma, säger Eva Berglin.  Hittills har Eva Berglin och hennes kollegor behandlat 13 patienter med den nya sonden, i samband med bypass- eller klaffkirurgi. Direkt efter operationen var tolv av patienterna i sinusrytm utan förmaksflimmer.  - Egentligen säger det inte så mycket, eftersom det är vanligt att patienterna har kvar förmaksflimret innan de stabiliserar sig. Men vi ska mäta igen, tre månader efter utskrivning. Trots att det här är ett litet material vågar jag säga att vår teknik så här långt är minst lika bra som de andra metoderna, säger Eva Berglin.  Bakgrunden till den nya tekniken är en hjärtkonferens i USA för ett par år sedan. Eva Berglin stannade till vid en kanadensisk företagsmonter och började diskutera hur dagens tekniker kunde förbättras.  Studerar europeiska tekniken  - De utvecklade sedan den argondrivna sonden som vi nu provat för första gången någonsin. Den är CE-märkt för Europa men inte FDA-godkänd för USA, vilket har gjort att amerikanska kollegor nu kommer hit för att studera tekniken, säger hon.  Förra året lanserade samma företag en teknik där hjärtat kyls ned med hjälp av en kateter, se även Dagens Medicin nr 42/01. Men enligt Eva Berglin kan det då vara svårt att nå alla lungvener. Det kan också uppstå problem med ärrbildning.  - Men på sikt tror jag på katetertekniken, säger Eva Berglin.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev