Gräddfil för gamla gav teamet i Malmö pris som förnyare

Den här typen av direktinläggning på sjukhuset är den allra mest hyllade delen av det Guldskalpellvinnande närsjukvårdsprojektet Nisse i Malmö. Nisse står för "Närsjukvård i samverkan ger starka effekter", och innebär att primärvård, kommun och slutenvård har skapat gemensamma rutiner för att bättre ta hand om mycket gamla, svaga och multisjuka patienter som ofta är mångbesökare på sjukhus.

Resultatet har blivit kortare vårdtid på sjukhus, ett mindre behov av kommunala korttidsboenden, effektivare vårdplanering och nöjdare och tryggare patienter.

– En jättevinst för patienterna, säger Lars Stavenow, överläkare och verksamhetschef vid medicinska kliniken på Mas och ordförande i arbetsgruppen för Nisse-projektet.

Han och de 17 medarbetare som deltagit i arbetet är jublande glada över att de tagit hem årets Guldskalpell. Att konceptet var bra visste de redan, men eftersom det rör en, som de säger, "lite otrendig" patientkategori, trodde de inte riktigt att konceptet skulle falla juryn på läppen. Det var underbart att bli motbevisade, tycker de.

– Vi är väldigt glada att juryn väljer att prioritera ett projekt med geriatriska patienter, säger Lars Stavenow.

Tidpunkten för glädjebeskedet var speciellt väl vald för årets vinnare. Telefonsamtalet från Dagens Medicin kom mitt i årets budgetförhandlingar med tunga sparbeting på agendan. Men Nisse-projektet är inget de sparar in på, säger Lars Stavenow bestämt.

– Nej, det behövde vi inte ens hävda själva. Det är populärt det vi gör och, även om det inte var huvudsyftet när vi startade, så har själva modellen i sig stora hälsoekonomiska vinster. Inte minst genom att akutmottagningen avlastas.

Historien om Nisse börjar för fem år sedan. Samarbetet mellan Universitetssjukhuset Mas i Malmö, primärvården och Malmö stad var inte det bästa. Patienter hamnade i kläm när personal på de olika vårdformerna inte kommunicerade tillräckligt effektivt.

Hårdast drabbades de äldre, multisjuka så kallade mångbesökarna. Dessa gamla och sköra människor har ett återkommande behov av internmedicinsk och lättare ortopedisk vård, de drabbas ofta av stukningar och mindre frakturer.

Det gör att de cirkulerar mellan kommunala boenden eller hemsjukvård, vårdcentralen och sjukhuset, med väntan vid varje anhalt: Hos primärvården för att remitteras till sjukhuset, på sjukhusets akut för att komma in på rätt vårdavdelning och på vårdavdelningen för att skrivas ut till ett kommunalt omhändertagande igen. Ett system som rimmar illa med de nya visionerna om närsjukvård med patienten i centrum.

– Vi insåg att vi behövde göra processen lättare, säger Lars Stavenow, som har varit med ända från starten.

För att sätta fart på samarbetet bildades en nätverksgrupp med representanter från alla inblandade. De började skissa på ett närsjukvårdsprojekt med gemensamma rutiner för omhändertagande vid multisjukdom.

Målet var att erbjuda de gamla, sköra patienterna en fast slutenvårdskontakt och garanterad plats på en särskild medicinavdelning där de är kända av personalen och kan känna sig trygga. De skulle inte heller behöva passera sjukhusets akutintag utan ha möjlighet till direktinläggning på "sin" medicinavdelning. Förbättrade rehabiliteringsinsatser och bättre planering och framförhållning vid fortsatt vård i hemmet, stod också på önskelistan.

Ett lämpligt försöksområde för test i liten skala valdes ut: Västra innerstaden i Malmö – en stadsdel där den avsedda patientgruppen är överrepresenterad.

– Det föll sig naturligt. 25 procent av befolkningen är över 65 år och många är över 90 år, berättar Thomas Persson, verksamhetschef för vård och omsorg, Västra innerstadens stadsdelsförvaltning i Malmö.

Två vårdcentraler, Fågelbacken och Lundbergsgatan, knöts upp liksom en av de fyra medicinska vårdavdelningarna på sjukhuset, medicinavdelning 2. Flera månader av nogsam planering satte igång den viktigaste delen i hela arbetet.

– Förutsättningen för Nisse-projektet har varit att bygga relationerna mellan de anställda på vårdcentralerna, inom kommunens vård och omsorg och på medicinkliniken. Vi behövde få en förståelse för varandras tankesätt. Det tog nog fyra fem månader av möten innan vi kunde börja, säger Lars Stavenow.

Lars Stavenow, Thomas Persson och kollegan Eva Bartholdson, verksamhetschef för vårdcentralerna Fågelbacken och Lundbergsgatan, är noga med att understryka hur planerna för Nisse-projektet växte fram underifrån på dessa möten. Alla tankar och idéer kommer från personalen. Inget är pådyvlat uppifrån.

– Det gör att alla har känt sig entusiastiska och delaktiga, säger Eva Bartholdson.

Sammanlagt 264 patienter vårdades inom det år Nisse-projektet löpte, från hösten 2005 till hösten 2006. Ungefär hälften av dem lades in direkt utan att passera akutintaget, ofta med hjälp av den så kallade Nisse-mobilen, en särskild telefonlinje dit läkare och vårdpersonal från kommun och primärvård kan ringa och boka in sina patienter på sjukhuset. Den andra hälften av patienterna slussades till en Nisse-plats via akutintaget.

– Patienten är den stora vinnaren. Han eller hon kommer direkt från sin egen säng och in, säger Eva Bartholdson.

Även logistiken ut från sjukhuset har  förbättrats. På medicinavdelning 2 finns numera en särskild hemvårdsinspektör från kommunen som snabbt sätter igång med vårdplanering. Det har kortat vårdtiden på sjukhus med två dagar, enligt en jämförande studie som arbetsgruppen bakom Nisse låtit göra.  IT  -lösningarna har inte riktigt fungerat som det var tänkt. Kommunikationen mellan datasystemen i primärvård, kommun och sjukhus har varit minst sagt usel. Personalen har ofta förlitat sig på fax för att skicka patientdata. Att primärvård och kommun bara jobbar på vardagar, har också förhindrat det riktiga flytet.

– Det är guld värt i det ständiga kämpandet att få vårdplatserna att räcka till alla patienter, säger Lars Stavenow.

I konceptet finns även inbyggt att alla Nisse-patienter kan komma tillbaka in på kliniken om det inte skulle fungera när de väl kommit hem. Den ökade tryggheten har fått effekt, berättar Thomas Persson.

– Färre av Nisse-patienterna har behov av kommunalt korttidsboende. Antagligen beror det på att de vet att de kan få plats på samma avdelning där de känner personalen sedan innan.

Några gruskorn i maskineriet har dock funnits.

Den utvärdering som gjorts av Nisse-projektet visar dock att patienterna och deras anhöriga trots allt är mycket nöjda med den nya ordningen. Det lyser igenom även hos vårdpersonalen. Den så kallade Nisse-andan genomsyrar hela vårdkedjan.

– Personalen blir också lycklig och känner sig stolt. Det har gjort att intresset för att jobba med geriatriska patienter har ökat. Det har blivit lite status, konstaterar Lars Stavenow.

Så bra gick det att personalen inte ville sluta när projekttiden löpte ut. De har på eget initiativ fortsatt hela hösten, vintern och våren. Helt rätt, visar det sig, för nu har de styrande inom Region Skåne och Malmö stad beslutat att permanenta verksamheten och rulla ut Nisse i hela Malmö.

Först ut är stadsdelarna Oxie, Limhamn/Bunkeflo och Fosie. Kring årsskiftet 2008–2009 ska hela staden vara med. Och tillvägagångssättet är detsamma. Möten och åter möten planeras. Det är de personliga relationerna som är framgångsreceptet. Lars Stavenow och hans kolleger strålar ikapp av stolthet.

– Det värmer verkligen att vi gör något bra för de gamla och multisjuka – en patientgrupp som annars ofta hamnar mellan stolarna, säger Lars Stavenow.