Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Gräver fram allt som är värt att veta i klinikens IT-system

Publicerad: 6 september 2006, 13:33

Reumatologkliniken på Falu lasarett har lärt sig att strategiskt utnyttja vårdens IT-system för att utvärdera sitt arbete. Kötider, väntelistor och medicinska resultat mäts och jämförs för att veta att kliniken gör rätt saker.


På tio år har två av tre slutenvårdsplatser försvunnit på reumatologkliniken i Falun. En kraftig minskning som har kunnat genomföras utan negativa konsekvenser för patienternas hälsa.

Det vet klinikledningen eftersom den har fullständig kontroll på vårdkvaliteten. Allt mäts och utvärderas hela tiden - kötider, patientens tillfredsställelse och behandlingens effekt på smärta och andra medicinska resultat.

Informationen hämtas ur klinikens IT-system. Reumatologkliniken i Falun har genomfört ett pionjärarbete när det gäller att mjölka sjukvårdens IT-system på användbar information för att kunna utvärdera och följa det man gör. För detta arbete fick kliniken ta emot ett hedersomnämnande av juryn för Guldskalpellen 2006, Dagens Medicins utmärkelse till årets förnyare i sjukvården.

De främsta källorna är datorjournalsystemet Melior och det patientadministrativa systemet PAX/Elvis. Dessutom hämtas data från de databaser som lagrar information från bentäthetsmätaren och apparaten som mäter patienternas handstyrka.

- I första hand får vi bättre struktur och tillgång till information när vi sitter med den enskilda patienten, men även när det gäller utvärdering och att ta fram statistik finns en jättepotential i IT-systemen, säger Jörgen Lysholm, överläkare och klinikens verksamhetschef.

Lärt sig programmering

Han har själv gjort en stor del av jobbet för att få fram de siffror och uppgifter han vill ha om verksamheten ur systemen. Han har också på egen hand, med hjälp av en datakonsult, sytt ihop en programvara som samlar ihop och för över information till de kvalitetsregister kliniken deltar i, till exempel RA-registret.

- På andra håll sitter folk och fyller i kvalitetsregister på internetsidor eller på blanketter. Det tar åtminstone fem minuter per patientbesök. För oss går det automatiskt och det är en jättevinst. Vi har 800 besök per år och informationen trillar rätt in det nationella registret, säger Jörgen Lysholm.

Han har lärt sig lite programmering, något han hävdar underlättar.

- Jag tror inte på att släppa detta för mycket till IT-folket, för de förstår inte de kliniska frågorna. Det är patienternas och våra data, och vi måste se till att ha tillgång till dem, säger Jörgen Lysholm.

Han har arbetat på reumatologkliniken i 22 år, och såg bristen på kontroll som ett problem när förändringar skulle genomföras.

- Den vanligaste invändningen vid en förändring är ju varför ska du göra så, varför skulle det vara bättre? Utan koll på verksamheten är den frågan svår att svara på, säger han.

Arbetet tog fart när kliniken 1999 övergick till elektroniska patientjournaler. Sedan dess går det att se vilka behandlingar patienten har i varje given stund och följa effekterna.

Till exempel har halten C-reaktivt protein, CRP, som bildas i levern vid inflammationer i kroppen, mätts på samma patientgrupp sedan 1999. Under den perioden har halten CRP stadigt sjunkit hos patientgruppen - ett bevis för att den behandling patienterna har fått fungerar.

Mäter hur dyra preparat fungerar

1999 kom också de dyra så kallade biologiska läkemedlen Remicade, Humira och Enbrel mot reumatoid artrit. För att kunna motivera behandling med dessa dyra läkemedel blev det nödvändigt att hålla koll på hur väl de fungerade.

- Då hade vi redan ett väl fungerande system för kvalitetsregistrering som vi kunde använda, säger Jörgen Lysholm.

Han spår att varje sjukhus i framtiden kommer att ha några IT-personer som arbetar med att serva klinikerna med relevant information.

- Det finns mycket dold nytta i vårdens IT-system. Det är en framgångsfaktor att se till att användarna snabbt ser värdet med den informationen man kan få fram.

Dessutom tycker han att det är dags att vårdens personal vänjer sig vid att bli utvärderad och granskad.

- Att gå på känsla hur patienterna mår stämmer väldigt dåligt med det vi verkligen kan mäta, säger han.

Problemet:

Klinikens ledning tyckte inte att den hade tillräckligt bra koll på vårdkvaliteten. Att till exempel inte kunna svara på politikers frågor om hur arbetet som utfördes på kliniken fungerade eller att vara rädd för förändringar då man inte kunde mäta förändringarnas resultat.

Lösningen:
Att på ett konsekvent och strategiskt sätt ta vara på all information som finns i sjukvårdens IT-system för att skaffa sig kontroll på verksamheten och mäta kvaliteten i vården.

Resultatet:
Bevis för att behandlingsmetoder fungerar och en minskad rädsla för förändringar. Tidsvinster när patientinformationen bara behöver skrivas in en enda gång och råg i ryggen gentemot till exempel politiker när verksamheten diskuteras.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev