Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Guld till Jönköping för slipade rutiner kring riskpatienter

Publicerad: 7 maj 2008, 06:21

Guld till Jönköping för slipade rutiner kring riskpatienter

GULDSKALPELLEN 2008 Cirka 6 000 anställda inom landstinget och kommunerna i Jönköpings län använder ett systematiskt arbetssätt för att fånga upp äldre patienter som riskerar undernäring, fallskador och trycksår. Projektet ”Vårdprevention” belönas nu med Dagens Medicins prestigefyllda förnyelsepris Guldskalpellen.


Det förebyggande arbetssättet innebär att Landstinget i Jönköpings län kan minska sina kostnader i slutenvården med närmare 175 miljoner kronor per år. Till detta kommer sänkta kostnader inom hemsjukvård och kommunal verksamhet.

– Men de verkliga vinnarna är alla gamla och sköra patienter som nu slipper onödiga och allvarliga skador, betonar projektledarna Britt-Louise Suneson och Annika Nordin.

Båda är glada och påtagligt stolta över att deras projekt vunnit Guldskalpellen 2008.

– Det känns fantastiskt och lite omtumlande. Vi trodde först inte att det var sant när vi fick beskedet, strålar Britt-Louise Suneson.

Hon är sjuksköterska och vårdcontroller vid Länssjukhuset Ryhov, medan Annika Nordin är utvecklingsledare vid Qulturum i Jönköping. Tillsammans har de sedan hösten 2005, efter ett beslut i landstingsledningen, drivit omvårdnadsprojektet Vårdprevention. Stegvis har det nya arbetssättet införts i hela landstinget, samt på ett tiotal kommunala äldreboenden i länet.

Britt-Louise Suneson och Annika Nordin har även varit med och utvecklat ett lokalt kvalitetsregister för mätning och analys, Moa. Det är ett onlineregister som i dag innehåller cirka 17 000 patienter.

I sin motivering till priset skriver Guldskalpellens jury: ”Vinnarna har genomfört ett systematiskt arbete med prevention och riskbedömning riktat mot en angelägen målgrupp. De har tagit ett helhetsgrepp på vårdkedjan, med ett stort mått av nytänkande både när det gäller resursanvändning och resultatuppföljning.”

Landstinget i Jönköpings län har redan en gång tidigare tagit emot en Guldskalpell. År 2006 fick mag-tarmmottagningen vid Höglandssjukhuset i Eksjö det då nyinstiftade priset för sitt patientorienterade förändringsarbete. Förra året gick utmärkelsen längre söderut, till närsjukvårdsprojektet Nisse i Malmö.

– Att priset två gånger av tre möjliga hamnar hos oss tror jag bland annat beror på att landstinget i många år fokuserat på kvalitetssäkring och utveckling av nya metoder och arbetssätt, säger Annika Nordin.

Projektet vårdprevention har visionen ”Noll trycksår, undernäring eller fall i vården”. Visionen omfattar alla patienter som är 70 år eller äldre, och som skrivs in på sjukhus eller i hemsjukvård. För att uppnå visionen ska dessa patienter, oavsett diagnos, riskbedömas. Denna bedömning ska ske inom 24 timmar från patientens ankomst till sjukhus, och senast inom tolv dagar i hemsjukvården.

– Vi använder tre evidensbaserade riskbedömningsinstrument. Genom att personalen använder samma instrument garanteras alla patienter en lika bedömning, oavsett vård­givare, säger Britt-Louise Suneson.

Uppgifterna från riskbedömningen sammanställs i ett särskilt formulär. Poängnivåer visar om patienten är i riskzonen för att drabbas av fallskada, undernäring eller trycksår. För riskpatienter ska förebyggande åtgärder sättas in direkt, enligt tvåsidiga standardiserade vård­planer som tagits fram för varje område.

Vårdplanerna kan beskrivas som åtgärdsinriktade checklistor. De utgår i sin tur från vårdprogram som mer i detalj beskriver hur det förebyggande arbetet bör gå till.

– Det är viktigt att förebyggande åtgärder sätts in snabbt, även om patienten kanske ska vidare i vårdprocessen inom kort, understryker Annika Nordin.

I vårdplanen för patienter med risk för fall och fallskador handlar det till exempel om att se till att belysningen är god, att golvytor är fria, att patienten har höftskyddsbyxa och att hörapparaten fungerar. Andra åtgärder kan vara genomgång av läkemedel och gångträning.

– Ingen fallskada som går att undvika ska alltså kunna uppstå under vårdtiden, men om ett fall ändå inträffar skrivs en rapport. Dessa rapporter analyseras sedan en gång i månaden på arbetsplatsen. På så sätt kan man se om det finns brister i rutinerna, säger Annika Nordin.

När patienten skrivs ut från sluten­vården, eller överförs till annan vård­givare, görs en utvärdering av insatserna. I hemsjukvården sker utvärderingen var tredje månad. Uppgifterna registreras i patientens journal och i kvalitetsregistret Moa som är tillgängligt för alla berörda inom sluten- och öppenvården.

– Uppgifterna måste föras vidare i vårdkedjan eftersom den här typen av skador inte är diagnosbundna utan utvecklas över tid bland äldre och sköra patienter. Det behövs en vårdkedja där alla arbetar förebyggande, säger Annika Nordin.

Hon betonar att det också är viktigt att patienten och anhöriga får information om hur de kan förebygga skador i hemmet.

Det nya preventiva arbets­sättet har införts i landstinget i olika etapper. Totalt har fyra utbildningsomgångar genomförts på Qulturum, med team från olika basenheter. Teamen har fått till uppgift att utveckla och sprida arbetssättet på sin arbetsplats. Varje utbildningsomgång har pågått i sex-sju månader. Utbildningen har bestått av fyra lärande seminarier varvade med arbete på hemmaplan.

– För att det nya förebyggande arbetssättet ska fungera måste det vara lokalt anpassat. Därför har arbetsplatserna utarbetat egna rutiner, förklarar Britt-Louise Suneson.

Arbetssättet är nu infört inom alla berörda enheter i landstinget. Ett 60-tal team har deltagit från specialistvård, primärvård och hem­sjuk­vård plus ett tiotal team från kommunala äldreboenden.
Att arbetssättet kunnat införas på så pass kort tid tror Britt-Louise Suneson beror på att vårdprevention engagerar och berör vårdpersonal.

– Alla som jobbar i vården vill göra sitt bästa för patienterna, och här får man ett redskap som gör det möjligt att förebygga onödiga skador.

Men när projektet skulle starta var inte alla reaktioner positiva. Britt-Louise Suneson och Annika Nordin berättar om den avvaktande hållning som rådde på vissa håll.  ”Har vi inte tillräckligt med arbete? Dessutom arbetar vi redan med de här frågorna.” Det var några invändningar som mötte projektledarna.

– Men när man insåg fördelarna försvann den här misstänksamheten, säger Annika Nordin.
Öron-, näs- och halskliniken vid Länssjukhuset Ryhov var en av de första arbetsplatser som skickade ett team. Till en början ställde sig teamet lite frågande till arbetssättet.

– Men vi ville ändå pröva det, eftersom vi jobbat mycket med kvalitetssäkring  och utveckling tidigare på vårdavdelningen, säger sjuksköterskan Ann-Sofi Svensk, en av de sex medarbetarna i teamet.

Efter hand blev de allt mer entu­sias­tiska, och nu ingår vårdprevention som en självklar del i arbetet på avdelningen. När projektet startade riskbedömdes ungefär hälften av patienterna. Inom kort var andelen över 80 procent.

– De olika bedömningsinstrumenten gör att det är lätt att räkna fram om patienten är en riskpatient eller inte. De standardiserade vårdplanerna talar sedan om vilka åtgärder som ska sättas in, konstaterar sjuksköterskan Susanne Karlsson.

Det förebyggande arbetet har också lett till praktiska förändringar. Undersköterskan Marie Karlsson berättar att lamporna numera tänds automatiskt på toaletterna för att undvika att patienterna snubblar.

– Vi har också fäst tv-apparaterna på väggarna, så att vi slipper sladdar på golvet, berättar hon.
Läkaren Jan Wallquist, verksamhetschef på kliniken, är mycket positiv och betonar att ett systematiskt vårdpreventivt arbetssätt förbättrar behandlingsresultatet:

– En cancerpatient som är väl nutrierad har till exempel bättre förutsättningar att klara en kirurgisk operation eller strålbehandling, än en patient som är undernärd.

När projektet startade i landstinget i november 2005 fanns inget systematiskt vårdpreventivt arbetssätt – i april 2008 hade cirka 17 000 patienter riskbedömts.

I dag vet man till exempel att av alla patienter som är 70 år eller äldre riskerar 60 procent undernäring, 50 procent att falla och 20 procent trycksår. Personalen sätter in och registrerar åtgärder för ungefär 70 procent av patienterna.

Den drygt två år långa införandeperioden är nu avslutad, och i dag måste basenheterna regelbundet rapportera in sina resultat kring vårdprevention till landstingsledningen.

– Att förebygga fall, trycksår och undernäring är inte längre ett osynligt omvårdnadsarbete, utan ett strategiskt arbete som nu kan följas av både vårdpersonal och landstingsledning, säger Britt-Louise Suneson.

Läs om alla nominerade bidrag 2008

De vann Guldskalpellen 2007

De vann Guldskalpellen 2006

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev