Guldskalpellen: Stockholms bidrag

Bidrag 35: Webbsidan Socialanmälan.se
Hemvist: Stockholm

Motivering: I dag saknas det ett fungerande system för att möjliggöra och underlätta skrivandet av socialanmälningar. Anmälningarna ska skrivas av all sjukvårdspersonal, enligt lag, när personalen misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Detta sker inte idag. Bristerna i systemet är enorma och skrivandet av socialanmälningar uteblir på grund av detta. Hemsidan Socialanmälan.se är ett första steg i att skapa en nationell plattform som underlättar och effektiviserar skrivandet av socialanmälningar. Målsättningen är att den ska vara rikstäckande, säker och effektiv. Det gör det avsevärt mycket enklare att hitta information om vart en socialanmälan ska skickas och hur den ska skrivas. Hemsidan har förändrat vården på det sättet att den gör det så pass enkelt att skriva en socialanmälan att det faktiskt blir av.

Bidrag 36:  Kompetenslyftet eHälsa
Hemvist: Stockholm

Motivering: Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt. Utveckling mot sammanhållen journalföring, nationella kvalitetsregister och elektronisk kommunikation med patienter ställer krav på nya arbetssätt och ny kompetens. Kompetenslyftet eHälsa har bidragit till att öka medarbetarnas kompetens inom primärvården vid Stockholms läns landsting, vilket också bidragit till att stärka individernas position på arbetsmarknaden. Det handlar om att kartlägga, förstå, lära och förbättra – att förena läkekonst med standardiserade processer för att säkra att vi gör rätt saker.

Bidrag 37: Mindre tvång – bättre vård, Genombrottsprojekt, Norra Stockholms Psykiatri
Hemvist: S:t Görans sjukhus, Stockholm

Motivering: Efter en omorganisation 2012 fanns det en stark vilja och drivkraft att förbättra vården för personer som vårdades på avdelningen. Med en strukturerad arbetsmetodik, genombrottsmetodiken, har arbetsgruppen använt sig av så kallade PDSA-hjul för att få till gradvisa förändringar. Med hjälp av återkommande mätningar har dessa ständigt utvärderats. På ett systematiskt sätt har projektet utvecklat en högbelastad psykiatrisk slutenvårdsenhet. Det har medfört en påtagligt bättre miljö för patienterna, och bättre arbetsmiljö, samt resulterat i mindre behov av tvångsåtgärder.

Bidrag 38: Samarbetsprojekt STI-provtagning
Hemvist: Södersjukhuset i Stockholm: enheten för sexuell hälsa, hudkliniken och akutkliniken

Motivering: Via akuten har man hittat en ny väg för att nå ut till riskgruppen för sexuellt överförbara infektioner (STI) – ungdomar och yngre vuxna – då det på akutmottagningen finns en stor andel yngre besökare. På akuten erbjuds nu alla under 30 år gratis testning för klamydia och gonorré. Kvaliteten på ­STI-provtagning på akuten har ökat och en fungerande vårdkedja har skapats mellan akuten och specialistsjukvården, hudklinken. Patienter som testar positivt och de som önskar träffa en venereolog kontaktas nästföljande vardag av en sköterska från hudkliniken som ser till att patienten får behandling, uppföljning, smittspårning och eventuellt venereologbesök via hudkliniken.

Bidrag 39: ”Puck” i vården
Hemvist: Norrtälje sjukhus

Motivering: Snabba puckar sparar tid och minskar stress. Nu finns de blinkade ”restaurangpuckarna” på hela sjukhuset, men i stället för dagens rätt är det patienter som hämtas när pucken blinkar. Den runda ”pucken”, ungefär lika stor som en snusdosa, signalerar att patient är klar på röntgen och kan eskorteras tillbaka till vårdavdelningen. Innan ”restaurangpuckarna” togs i bruk var kontaktvägen betydligt krångligare och mer tidsödande. Mycket tid gick till spillo på avdelningen, samtidigt som patienterna fick vänta onödigt länge på röntgen. Rätt person får nu information om att patienten skall hämtas utan att flera mellanhänder måste störas och gå ifrån sitt arbete.

Bidrag 40: Patientinfo.se
Hemvist: Stockholm

Motivering: I arbetet med att öka patienters inflytande och förståelse för sin sjukdom har Patientinfo.se gjort det lätt för läkare och annan vårdpersonal att skriva ut kortfattad, relevant information om patientens sjukdom. Det gör patienten bättre informerad samtidigt som det minskar tidsåtgången per patientbesök.

Bidrag 41: Utvecklingspsykiatrisk enhet, BUP
Hemvist: Barn och ungdomspsykiatri, Stockholm

Motivering: Autismspektrumtillstånd är ett exempel på allvarliga utvecklingsavvikelser som medför omfattande belastning för den drabbade individen, familjen och samhället. Dessa tillstånd kan upptäckas tidigt i livet, och tidig upptäckt möjliggör tidiga insatser för att förebygga senare uppkomst av psykisk ohälsa och förbättra barnets livskvalitet. BUP:s satsning på en centraliserad resurs för barn med oklara utvecklingsavvikelser under de senaste åtta åren har blivit en del i förebyggandet av uppkomsten av psykisk ohälsa. Arbetet har bidragit till att utveckla ett fungerande samarbete med många vårdgivare och därmed bidragit till en väl fungerande vårdkedja för diagnostik av utvecklingsrelaterade störningar.

Bidrag 42: SLL Innovation
Hemvist: Danderyds sjukhus, Stockholm

Motivering: Har tagit fram processer och verktyg för att ta fram nya produkter och tjänster för patienter och användare i sjukvården, och stöttat många hundra företag och entreprenörer. 2013 blev SLL Innovation en permanentad verksamhet inom Stockholms läns landsting. Verksamheten är unik i Sverige, men har inspirerat många andra landsting och regioner samt andra nordiska länder att starta liknande initiativ.

Bidrag 43: Från störande till stödjande – om e-hälsosystemens användbarhet 2013
Hemvist: Stockholm

Motivering: Det är första gången som vårdens alla professionsorganisationer – Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet, Kommunal, Svenska läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening – samverkat i ett sådant projekt. För att uppnå maximal nytta med e-hälsosystemen krävs att de stödjer vårdens, omsorgens och socialtjänstens professioner i att fokusera på hälsa som en effekt av vård och omsorg, i stället för att tekniken upplevs som ett hinder för att kunna ge god vård på ett effektivt sätt. Projektet har kartlagt e-hälsosystemens användbarhet ur vårdpersonalens perspektiv. Här har ett viktigt första steg tagits för att förbättra vårdens IT-miljö, från flera håll och av flera intressenter.

Bidrag 44: Aldrig för sent, projekt 90+
Hemvist: Sickla hälsocenter, Nacka

Motivering: Sickla hälsocenter har i praktisk handling lyckats visa och kommunicera ut att det goda exemplets makt är stor. Genom att göra våra äldsta, svagaste och ofta mest ensamma medborgare till positiva föredömen för ökad fysisk aktivitet, god livsstil och hälsa har Sickla hälsocenter med små medel aktivt marknadsfört att det aldrig är för sent att förändra sina levnadsvanor. Projektet gympa­grupp 90+ har stimulerat alla åldersgrupper, men främst de äldre, till ökad fysisk aktivitet och livsstilsförändringar för att motverka vår tids allra största folksjukdomar: ensamhet, depressioner, skelett­skador och fallfrakturer.

Bidrag 45: Remeo Stockholm
Hemvist: Stora Sköndal, Stockholm

Motivering: En klinik har byggts upp på en helt ny vårdnivå, mellan intensivvård och vanlig vårdavdelning, för patienter som är i behov av andningsstöd och rehabilitering. Det har gett en helt ny syn på vilka som ska ligga på en intensivvårdsklinik. Patient som under flera dygn legat på en IVA förbättras snabbt med intensivandningsvård, sjukgymnastik och i en miljö utan störande ljud.

Bidrag 46: Vårdutveckling av högspecialiserad kirurgi
Hemvist: Karolinska universitetssjukhuset

Motivering: På ett systematiskt och innovativt sätt har en multidisciplinär vårdprocess för komplexa högspecialiserade patientgrupper, särskilt övre­abdominell kirurgi, utvecklats. Tidigt skapades en ny form av vårdkedja där medicintekniska lösningar och IT-lösningar integrerades. Förbättringsarbetet har skapat bättre kvalitet i vården och bättre förutsättningar för forskning, utbildning och utveckling.

Bidrag 47: Guide – utökat förskrivar- och kvalitetsstöd med utgångspunkt i den enskilda vårdsituationen
Hemvist: Hornstulls servicehus, Stockholm

Motivering: Hornstulls servicehus och dess personal har under hösten och vintern utvecklat och implementerat ett nytt utökat förskrivar- och kvalitetsstöd för inkontinensprodukter. Verktyget är huvudsakligen framtaget för att, utifrån den enskilda vårdtagarens situation och behov, ge stöd till vårdpersonal så att de systematiskt väljer rätt produkter samt att de på ett enkelt sätt planerar vården.

Bidrag 48: Implantat för läkning av skalldefekter
Hemvist: Stockholms kraniofaciala centrum, Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Motivering: Vid neurokirurgisk intervention med transkraniell kirurgi drabbas patienten i vissa fall av infektion och exponering av den kraniella benlambån som lyfts. Förstahandsalternativ är rekonstruktion med implantat. I dag finns ett flertal olika typer av alloplastiska implantat gjorda av titan, plast eller sint­rad hydroxyapatit. Gemensamt är att alla är inerta med obefintlig effekt på läkning av defekten. I tätt samarbete mellan sjukvård, akademi och näringsliv har ett nyutvecklat bioaktivt implantat tagits fram och kliniskt utvärderats på svårbehandlade patienter med hittills lovande resultat.

MICAELA TORESSON