Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Guldskalpellen till Höglandssjukhuset i Eksjö

Publicerad: 15 Juni 2006, 11:00

Nu delas Dagens Medicins nyinrättade utmärkelse Guldskalpellen ut. Vinnarna är personalen på mag-tarmmottagningen vid Höglandssjukhuset i Eksjö. De tar emot priset av vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson vid en officiell ceremoni på Höglandssjukhuset.


Personalen vid mag-tarmmottagningen får priset för sitt framgångsrika förändringsarbete.

 Inga köer, färre inläggningar, hög medicinsk kvalitet, trygga patienter och nöjd personal. När personalen på mag- tarmmottagningen vid medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö gick över till en patient- och behovsstyrd vård, förbättrades den tunga arbetssituationen dramatiskt.

 I dag är det ingen som vill gå tillbaka till det gamla arbetssättet och hela personalen jublar när de får beskedet att de har vunnit sjukvårdens vassaste pris för sitt systematiska och patientorienterade förändringsarbete.

 Bidraget som Guldskalpelljuryn efter långa och svåra diskussioner slutligen fastnade för, skickades in av överläkare Jörgen Tholstrup, chef vid mag-tarmmottagningen i Eksjö.

 - Det arbete som pågått på mottagningen de senaste åren stämmer väl överens med kriterierna i tävlingen. Det var därför jag anmälde oss, berättar Jörgen Tholstrup när han tar emot i sitt ljusa mottagningsrum.

 Varken Jörgen Tholstrup eller den övriga personalen vågade dock hoppas att bidraget skulle räcka ända fram. Därför blev alla lite omtumlade när segerbeskedet kom.

 - Det här är verkligen jätteroligt, helt fantastiskt. Vi tycker själva att vi jobbar på rätt sätt, och nu har vi också fått det bekräftat på högsta nivå, säger sjuksköterskan Gunilla Almquist med ett stort leende.

 Många fördelar Hon har jobbat på mottagningen sedan 1999 och kan därmed jämföra det nya arbetssättet med det gamla.

 - Jag ser bara fördelar. Vi arbetar på ett nytt sätt som både patienterna och vi i personalen trivs med, säger hon.

 Mag-tarmmottagningen ansvarar för den medicinska gastroenterologiska sjukvården i Höglandets sjukvårdsområde. Varje år görs cirka 1 000 besök på mottagningen. Tolv personer ingår i teamet, varav tre överläkare, en ST-läkare, tre sjuksköterskor, två undersköterskor och tre läkarsekreterare.

 Förändringsarbetet startade i en ohållbar arbetssituation våren 2001, berättar Jörgen Tholstrup. Väntetiderna till mottagningen var orimligt långa. Oprioriterade remisspatienter fick vänta två till tre månader innan de fick komma till mottagningen, och till återbesöken var det ett års fördröjning. Personalen var utarbetad och frustrerad.

 För att komma till rätta med situationen ägnade personalen en vecka åt att analysera situationen på mottagningen. Ett antal frågeställningar ventilerades: Vilket är mottagningens uppdrag? Vilka är de grundläggande värderingarna? Hur ska relationen mellan vårdgivare och patient se ut? Och vilka åtgärder är till nytta för patienterna?

 - När analysen var klar insåg vi att många av besöken på mottagningen inte var ändamålsenliga. Nyttan motsvarade inte kostnaden i tid eller insatser, varken för patienterna eller för mottagningen, berättar Jörgen Tholstrup.

 Analysen fick personalen att började tänka i nya banor. Kunde arbetet på mottagningen läggas upp på något annat och bättre sätt?

 Patientstyrd vård Efter många diskussioner kom personalen fram till att de i fortsättningen ville erbjuda en patient- och behovsstyrd vård. De ville arbeta på ett nytt sätt där sjukvårdens roll var mera rådgivande, och där patienterna fick ta ett större ansvar för sin hälsa.

 Väl hemma igen tog de itu med förändringsarbetet. Första steget var att avskaffa de rutinmässiga återbesöken för patienter som var stabila i sin sjukdom. På så sätt frigjordes tid som gjorde det möjligt att korta väntetiderna för oprioriterade remisspatienter. På bara några månader försvann den stressande kösituationen.

 Patienterna på mottagningen är förhållandevis unga. Genomsnittsåldern är runt 45 år. De vanligaste diagnoserna är inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Av mottagningens drygt 500 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom är ungefär hälften stabila.

 - Det är onödigt att kalla stabila patienter på årliga läkarbesök. Det är mer effektivt att patienterna tar kontakt med mottagningen själva vid behov, till exempel om det inträffat en försämring, eller om man har funderingar kring sin sjukdom eller behöver förnya recept, säger Jörgen Tholstrup.

 Innan förändringarna på mottagningen genomfördes fick alla patienter med stabil sjukdom information per brev och telefon. Patienterna fick då också veta att de skulle bli kontaktade av en mottagningssjuksköterska en gång per år.

 - Förutsättningen för att vi ska våga släppa patienterna på det här viset är alltså att de befinner sig i ett stabilt skede av sin sjukdom. Övriga patienter följs upp med läkarbesök liksom tidigare, förklarar Jörgen Tholstrup.

 Det är sjuksköterskan Anette Adolfsson som håller i de årliga telefonkontakterna. Innan hon ringer patienten får han eller hon en remiss till vårdcentralen för kontroll av enkla blodprover. Patienten får även fylla i ett formulär som mäter den upplevda livskvaliteten.

 Anette Adolfsson visar upp det formulär som används. Här finns frågor om symtom, om sjukdomen skapar oro och om patientens allmänna välbefinnande.

 - Patienterna är jättenöjda med telefonkontakten. Under samtalet får de reda på sina provsvar liksom möjlighet att diskutera sin sjukdom, ställa frågor eller förnya recept. Är det någon fråga som jag inte kan besvara, så tar jag reda på svaret och återkommer under dagen. Och är det så att patienten vill träffa en läkare så fixar jag en tid inom några dagar. Men för de flesta räcker det att prata med mig, berättar hon.

 Läkarbesöket inte i centrum På mag-tarmmottagningen är inte längre mötet mellan läkare och patient det centrala. I stället sker arbetet på mottagningen i ett team där patienten ingår som en naturlig och nödvändig del. - Vi har lämnat föräldrarollen och ser patienten som en vuxen person med förmåga att ta ansvar för sin egen sjukdom. Det är bara i akuta lägen som vi ibland tar ifrån patienten makten och ikläder oss en tillfällig föräldraroll, säger Jörgen Tholstrup. Han utvecklar sitt resonemang. Det handlar om förtroende åt båda hållen, hävdar han.

 - I den akuta situationen litar patienten på oss och lämnar över sin kropp i våra händer. Vi måste visa patienten samma förtroende, och lita på att han eller hon tar ansvar för sin egen hälsa när sjukdomen övergått i ett mera stabilt skede, säger han.

 Att mottagningens patienter är nöjda med den nya ordningen bekräftas av olika utvärderingar som gjorts på mottagningen. Niklas Jacobson, 34 år, är en av dessa patienter. Han lider av ulcerös kolit och har varit i kontakt med mottagningen sedan 1997. Just nu är han inne i en period med täta kontakter med mottagningen eftersom han har drabbats av ett skov.

 - Jag är väldigt nöjd med den vård jag får. Det är lätt att komma i kontakt med mottagningen på telefon om jag behöver råd. Det går att få en tid snabbt hos läkare. När jag ringer känner personalen igen mig direkt. Jag är inte en anonym patient i mängden, vilket känns tryggt säger Niklas Jacobson.

 Han märkte en stor skillnad när mottagningen gick över till det nya arbetssättet 2001. Det är inte lika stressigt och känslan av att vara i ett underläge i förhållande till vården har försvunnit.

 - Jag har fått mycket större möjligheter att påverka. Jag och min läkare befinner oss på samma nivå när vi diskuterar min sjukdom, och vi har en fungerande dialog, säger Niklas Jacobson.

 Synen på patienten har även påverkat arbetssättet på vårdavdelningen. Det blev efter hand omöjligt att använda det traditionella rondsystemet med sittrond och efterföljande gångrond, berättar Jörgen Tholstrup.

 - Denna form uppmuntrar inte till dialog och kränker ofta patientens integritet. Vi gick därför över till ett rondsystem där vårdteamet sitter tillsammans med patienten runt ett bord och samtalar på ett jämbördigt sätt, säger han.

 Det inte bara är på mag-tarmmottagningen på Höglandssjukhuset som personalen har engagerat sig i förändringsarbete de senaste åren. Hela medicinkliniken har i flera år arbetat med olika utvecklings- och kvalitetsprojekt.

 Jörgen Tholstrup anser att mag-tarmmottagningen haft viss draghjälp av det tillåtande förändringsklimat som råder på medicinkliniken.

 - Samtidigt vill jag påstå att vi kommit ett steg längre på vår mottagning, framför allt i vår syn på patientens roll, säger han.

 Förutom olika patientenkäter följs de medicinska resultaten genom kontinuerliga mätningar. Till hjälp har mottagningen tagit fram ett datorbaserat kvalitetsregister. Mätningarna visar bland annat att den medicinska kvaliteten håller hög nivå, att antalet inläggningar har minskat mer än på andra jämförbara sjukhus och att patienternas tillfredställelse med vården får väl godkänt.

 Mottagningen mäter också tillgängligheten. Det finns i dag ingen väntelista för planerade återbesök. Nybesök sker inom två veckor efter att remissen nått mottagningen, och vid försämring av känd sjukdom sker besök inom tre dagar. Oprioriterade endoskopier görs inom två veckor, och gastroskopier inom fem dagar.

 - Självklart är vi nöjda och stolta över resultaten. Extra roligt är det förstås att också Dagens Medicins jury tycker att vi gjort ett bra jobb, säger Jörgen Tholstrup.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev