Guldskalpellen till Höglandssjukhuset i Eksjö

Personalen vid  mag-tarmmottagningen får priset för sitt framgångsrika förändringsarbete.

Inga köer, färre inläggningar, hög medicinsk kvalitet,  trygga patienter och nöjd personal. När personalen på mag- tarmmottagningen vid  medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö gick över till en patient- och  behovsstyrd vård, förbättrades den tunga arbetssituationen dramatiskt.

I dag är det ingen som vill gå tillbaka till det gamla  arbetssättet och hela personalen jublar när de får beskedet att de har vunnit  sjukvårdens vassaste pris för sitt systematiska och patientorienterade  förändringsarbete.

Bidraget som Guldskalpelljuryn efter långa och svåra  diskussioner slutligen fastnade för, skickades in av överläkare Jörgen  Tholstrup, chef vid mag-tarmmottagningen i Eksjö.

- Det arbete som pågått på mottagningen de senaste åren  stämmer väl överens med kriterierna i tävlingen. Det var därför jag anmälde  oss, berättar Jörgen Tholstrup när han tar emot i sitt ljusa mottagningsrum.

Varken Jörgen Tholstrup eller den övriga personalen vågade  dock hoppas att bidraget skulle räcka ända fram. Därför blev alla lite  omtumlade när segerbeskedet kom.

- Det här är verkligen jätteroligt, helt fantastiskt. Vi  tycker själva att vi jobbar på rätt sätt, och nu har vi också fått det  bekräftat på högsta nivå, säger sjuksköterskan Gunilla Almquist med ett stort  leende.

Många fördelar
Hon har jobbat på mottagningen sedan 1999 och kan därmed  jämföra det nya arbetssättet med det gamla.

- Jag ser bara fördelar. Vi arbetar på ett nytt sätt som  både patienterna och vi i personalen trivs med, säger hon.

Mag-tarmmottagningen ansvarar för den medicinska  gastroenterologiska sjukvården i Höglandets sjukvårdsområde. Varje år görs  cirka 1 000 besök på mottagningen. Tolv personer ingår i teamet, varav tre  överläkare, en ST-läkare, tre sjuksköterskor, två undersköterskor och tre  läkarsekreterare.

Förändringsarbetet startade i en ohållbar arbetssituation  våren 2001, berättar Jörgen Tholstrup. Väntetiderna till mottagningen var  orimligt långa. Oprioriterade remisspatienter fick vänta två till tre månader  innan de fick komma till mottagningen, och till återbesöken var det ett års  fördröjning. Personalen var utarbetad och frustrerad.

För att komma till rätta med situationen ägnade personalen  en vecka åt att analysera situationen på mottagningen. Ett antal  frågeställningar ventilerades: Vilket är mottagningens uppdrag? Vilka är de  grundläggande värderingarna? Hur ska relationen mellan vårdgivare och patient  se ut? Och vilka åtgärder är till nytta för patienterna?

- När analysen var klar insåg vi att många av besöken på  mottagningen inte var ändamålsenliga. Nyttan motsvarade inte kostnaden i tid  eller insatser, varken för patienterna eller för mottagningen, berättar Jörgen  Tholstrup.

Analysen fick personalen att började tänka i nya banor.  Kunde arbetet på mottagningen läggas upp på något annat och bättre sätt?

Patientstyrd vård
Efter många diskussioner kom personalen fram till att de i  fortsättningen ville erbjuda en patient- och behovsstyrd vård. De ville arbeta  på ett nytt sätt där sjukvårdens roll var mera rådgivande, och där patienterna  fick ta ett större ansvar för sin hälsa.

Väl hemma igen tog de itu med förändringsarbetet. Första  steget var att avskaffa de rutinmässiga återbesöken för patienter som var  stabila i sin sjukdom. På så sätt frigjordes tid som gjorde det möjligt att  korta väntetiderna för oprioriterade remisspatienter. På bara några månader  försvann den stressande kösituationen.

Patienterna på mottagningen är förhållandevis unga.  Genomsnittsåldern är runt 45 år. De vanligaste diagnoserna är inflammatoriska  tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Av mottagningens drygt 500  patienter med inflammatorisk tarmsjukdom är ungefär hälften stabila.

- Det är onödigt att kalla stabila patienter på årliga  läkarbesök. Det är mer effektivt att patienterna tar kontakt med mottagningen  själva vid behov, till exempel om det inträffat en försämring, eller om man har  funderingar kring sin sjukdom eller behöver förnya recept, säger Jörgen  Tholstrup.

Innan förändringarna på mottagningen genomfördes fick alla  patienter med stabil sjukdom information per brev och telefon. Patienterna fick  då också veta att de skulle bli kontaktade av en mottagningssjuksköterska en  gång per år.

- Förutsättningen för att vi ska våga släppa patienterna på  det här viset är alltså att de befinner sig i ett stabilt skede av sin sjukdom.  Övriga patienter följs upp med läkarbesök liksom tidigare, förklarar Jörgen  Tholstrup.

Det är sjuksköterskan Anette Adolfsson som håller i de  årliga telefonkontakterna. Innan hon ringer patienten får han eller hon en  remiss till vårdcentralen för kontroll av enkla blodprover. Patienten får även  fylla i ett formulär som mäter den upplevda livskvaliteten.

Anette Adolfsson visar upp det formulär som används. Här  finns frågor om symtom, om sjukdomen skapar oro och om patientens allmänna  välbefinnande.

- Patienterna är jättenöjda med telefonkontakten. Under  samtalet får de reda på sina provsvar liksom möjlighet att diskutera sin  sjukdom, ställa frågor eller förnya recept. Är det någon fråga som jag inte kan  besvara, så tar jag reda på svaret och återkommer under dagen. Och är det så  att patienten vill träffa en läkare så fixar jag en tid inom några dagar. Men för  de flesta räcker det att prata med mig, berättar hon.

Läkarbesöket inte i centrum
På mag-tarmmottagningen är inte längre mötet mellan läkare  och patient det centrala. I stället sker arbetet på mottagningen i ett team där  patienten ingår som en naturlig och nödvändig del.

- Vi har lämnat föräldrarollen och ser patienten som en  vuxen person med förmåga att ta ansvar för sin egen sjukdom. Det är bara i  akuta lägen som vi ibland tar ifrån patienten makten och ikläder oss en  tillfällig föräldraroll, säger Jörgen Tholstrup.

Han utvecklar sitt resonemang. Det handlar om förtroende åt  båda hållen, hävdar han.

- I den akuta situationen litar patienten på oss och lämnar  över sin kropp i våra händer. Vi måste visa patienten samma förtroende, och  lita på att han eller hon tar ansvar för sin egen hälsa när sjukdomen övergått  i ett mera stabilt skede, säger han.

Att mottagningens patienter är nöjda med den nya ordningen  bekräftas av olika utvärderingar som gjorts på mottagningen. Niklas Jacobson,  34 år, är en av dessa patienter. Han lider av ulcerös kolit och har varit i  kontakt med mottagningen sedan 1997. Just nu är han inne i en period med täta  kontakter med mottagningen eftersom han har drabbats av ett skov.

- Jag är väldigt nöjd med den vård jag får. Det är lätt att  komma i kontakt med mottagningen på telefon om jag behöver råd. Det går att få  en tid snabbt hos läkare. När jag ringer känner personalen igen mig direkt. Jag  är inte en anonym patient i mängden, vilket känns tryggt säger Niklas Jacobson.

Han märkte en stor skillnad när mottagningen gick över till  det nya arbetssättet 2001. Det är inte lika stressigt och känslan av att vara i  ett underläge i förhållande till vården har försvunnit.

- Jag har fått mycket större möjligheter att påverka. Jag  och min läkare befinner oss på samma nivå när vi diskuterar min sjukdom, och vi  har en fungerande dialog, säger Niklas Jacobson.

Synen på patienten har även påverkat arbetssättet på  vårdavdelningen. Det blev efter hand omöjligt att använda det traditionella  rondsystemet med sittrond och efterföljande gångrond, berättar Jörgen  Tholstrup.

- Denna form uppmuntrar inte till dialog och kränker ofta  patientens integritet. Vi gick därför över till ett rondsystem där vårdteamet  sitter tillsammans med patienten runt ett bord och samtalar på ett jämbördigt  sätt, säger han.

Det inte bara är på mag-tarmmottagningen på  Höglandssjukhuset som personalen har engagerat sig i förändringsarbete de  senaste åren. Hela medicinkliniken har i flera år arbetat med olika  utvecklings- och kvalitetsprojekt.

Jörgen Tholstrup anser att mag-tarmmottagningen haft viss  draghjälp av det tillåtande förändringsklimat som råder på medicinkliniken.

- Samtidigt vill jag påstå att vi kommit ett steg längre på  vår mottagning, framför allt i vår syn på patientens roll, säger han.

Förutom olika patientenkäter följs de medicinska resultaten  genom kontinuerliga mätningar. Till hjälp har mottagningen tagit fram ett  datorbaserat kvalitetsregister. Mätningarna visar bland annat att den  medicinska kvaliteten håller hög nivå, att antalet inläggningar har minskat mer  än på andra jämförbara sjukhus och att patienternas tillfredställelse med  vården får väl godkänt.

Mottagningen mäter också tillgängligheten. Det finns i dag  ingen väntelista för planerade återbesök. Nybesök sker inom två veckor efter  att remissen nått mottagningen, och vid försämring av känd sjukdom sker besök  inom tre dagar. Oprioriterade endoskopier görs inom två veckor, och  gastroskopier inom fem dagar.

- Självklart är vi nöjda och stolta över resultaten. Extra  roligt är det förstås att också Dagens Medicins jury tycker att vi gjort ett  bra jobb, säger Jörgen Tholstrup.

Fem skäl att ge  Eksjö pris

Juryn för Guldskalpellen anser att mag-tarmmottagningen i  Eksjö har uppfyllt kriterierna för Guldskalpellen framför allt på dessa fem  punkter:

￭ Nytt arbetssätt: Mottagningen har målinriktat infört ett  nytt strukturerat arbetssätt där patienten ingår som en del av teamet.
￭ Kvalitetssäkring: Det görs kontinuerliga mätningar av  medcinska resultat, väntetider och patienternas upplevelse av sin hälsa.  
￭ Etiskt tänkande: Mottagningen har i sitt arbete utgått  från en patientorienterad värdegrund som bygger på att patienten själv får ta  ett större ansvar i kontakterna med mottagningen.
￭ Ekonomiskt tänkande: Mottagningen hushållar med de  tillgängliga resurserna och har inom ramen för sin budget åstadkommit  dramatiska förbättringar när det gäller kösituationen.
￭ Samverkan: Hela personalgruppen har varit engagerade i  arbetet och har haft inflytande över resultatet.

Juryns motivering

"Personalen vid mag-tarmmottagningen vid  Höglands-sjukhuset i Eksjö tilldelas Guldskalpellen 2006 för att med gemensamma  insatser från samtliga anställda, målmedvetet och med patienternas behov i  centrum, framgångsrikt ha förnyat mottagningens arbetssätt och därigenom nått  en dokumenterad höjning av vårdens kvalitet."

Hedersomnämnanden

Dessa fyra bidrag får juryns hedersomnämnanden och ett  specialutformat diplom:

￭

Personalen vid ögonkliniken, Sunderby sjukhus,  Norrbottens läns landsting, för ett långsiktigt och hållbart förhållande till  förbättringsarbete som har resulterat i bättre resursutnyttjande och ökad  patientsäkerhet. Kliniken har på en rad områden infört nya arbetssätt som bland  annat har ökat tillgängligheten för diabetespatienter.

￭

Personalen vid bröstkompetenscentrum,  Universitetssjukhuset Mas i Malmö, för arbetet med Öppen bröstmottagning som  radikalt har förändrat organisationen för mottagandet av kvinnor med  nyupptäckta knutor i bröstet.

￭

Personalen vid reumatologkliniken, Falu lasarett, som har  skaffat sig kontroll över både processer och vårdresultat genom att  systematiskt utnyttja informationen i vårdens IT-system.

￭

Anders Fagerlund, kvalitetschef, Akademiska sjukhuset i  Uppsala, för sitt införande av en ny form av händelseanalys när misstag  inträffar i vården. Han har därigenom visat på en mycket god väg till  analyserande patientsäkerhetsarbete.

Barbro Falk