Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hämmad rapreflex ny väg för att lindra brännande hals

Publicerad: 5 maj 2006, 08:58

Hämning av rapreflexen kan bli nästa behandlingsprincip mot halsbränna. Forskare på Astra Zeneca har visat att angreppssättet fungerar på hundar. Nu har företaget två substanser i klinisk prövning på människor.


Halsbränna, eller refluxsjukdom, är ett vanligt problem som uppkommer när övre magmunnen inte kan hålla tätt utan släpper upp magsaft i matstrupen. Magsaften innehåller syra och andra ämnen som irriterar slemhinnan i matstrupen och orsakar en brännande smärta eller andra besvär.

Den helt dominerande principen vid behandling av halsbränna är att minska syrainnehållet i magsäcken. Men trots att behandlingen gjorde framsteg när protonpumpshämmarna lanserades finns det patienter som inte blir tillräckligt hjälpta av dagens läkemedel.

Det är bakgrunden till att forskare på läkemedelsföretaget Astra Zeneca nu håller på att utveckla en helt ny princip för behandling av halsbränna. Måltavlan utgörs av samma biologiska mekanismer som är inblandade i rapning. Det berättar Anders Lehmann, som är farmakolog och prekliniskt ansvarig för området refluxsjukdom på Astra Zenecas forsknings- och utvecklingsenhet i Mölndal utanför Göteborg.

- Grundbulten i vårt projekt är att få den slutmuskel, eller sfinkter, som öppnar och stänger övre magmunnen att vara stängd i större utsträckning. Därmed ska magsaften hindras från att komma upp i matstrupen. De substanser vi nu utvärderar inverkar i samma nervbanor som framkallar en rapreflex när magsäcken sträcks ut, säger han.

Magmunnen är normalt stängd. Ibörjan av 1980-talet upptäcktes dock att slutmuskeln spontant slappnade av flera gånger per timme genom så kallade transienta relaxationer. Detta tror man är ett sätt för kroppen att lätta på trycket i magsäcken, till exempel vid rapningar.

De korta episoderna då magmunnen står öppen anser man nu också är anledningen till att magsaften kan komma upp och irritera matstrupen. Att minska antalet relaxationer kan därmed vara ett mer fysiologiskt sätt att behandla orsaken till sjukdomen, jämfört med att minska på magsyran, menar forskarna på Astra Zeneca.

- Individer med halsbränna har egentligen inte någon överproduktion av magsyra. Hos vissa är det inte bara syran som ställer till med problem i matstrupen, utan även and-  ra ämnen som gallsyror och pankreasenzymer, säger Anders Lehmann.  

Rapreceptor stimuleras  Det finns dock olika bud om huruvida individer med halsbränna har för många transienta relaxationer.

- Vissa studier pekar på att det inte finns någon skillnad jämfört med friska. Andra visar att individer med halsbränna faktiskt har fler relaxationer än individer utan halsbränna. Det finns dock en enighet om att patienter oftare har surt reflux vid transienta relaxationer än friska personer, säger Anders Lehmann.

Inom Astra Zeneca har man identifierat GABA-b-receptorn som den mest intressanta måltavlan för potentiella läkemedel som minskar antalet relaxationer. Stimulering av denna receptor resulterar i att aktiviteten i vagusnerven dämpas vilket i sin tur gör att antalet transienta relaxationer blir färre.

På marknaden i dag finns redan baklofen, ett läkemedel som stimulerar GABA-b-receptorn och används mot spasticitet. I en studie har italienska forskare visat att baklofen minskar antalet refluxepisoder hos både friska och patienter med symtom på halsbränna. Hos patienterna kunde läkemedlet även minska symtom och användning av syraneutraliserande läkemedel under en månad.

- Problemet med baklofen är att det har biverkningar i det centrala nervsystemet. Detta är en sjukdom där toleransen för biverkningar är låg. Därför har vi tagit fram två GABA-b-receptoragonister som inte ska påverka centrala nervsystemet i samma grad och som vi testat med gott resultat i djurförsök, säger Anders Lehman.  

Risk för oönskad kompensation  De bägge substanserna befinner sig nu i tidiga studier på människa. Nästa utmaning är, enligt Anders Lehman, att visa att en effekt på övre magmunnen också resulterar i symtomlindring hos patienter.

- Lyckas vi med det, tror vi att det här i slutändan kan leda till ett läkemedel som kan användas hos patienter som inte får fullgod hjälp av dagens syrahämmande läkemedel. I vissa fall kan ett sådant läkemedel kanske också ersätta syrahämmare, säger Anders Lehmann.

Greger Lindberg är docent och överläkare vid gastrocentrum på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.  

- Det är egentligen enahanda att bara behandla det som är normalt hos patienter med halsbränna, nämligen syrasekretionen. Så det här kan vara en metod som i alla fall teoretiskt skulle kunna fungera bra för många. Samtidigt är det många system som reglerar övre magmunnen. Slår du på en mekanism är det möjlig att du snart förlorar effekten på grund av kompensationsmekanismer, säger Greger Lindberg.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev