Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Han följer patienten hela vägen till begravningen

Publicerad: 31 oktober 2013, 06:00

Läkaren Bjarte Sørensen tror att folk förstår att han menar väl när han ibland går på en patients begravning.

Foto: Magnar Bellerve

– Till vissa patienter får man en vänskapsrelation, säger norska Bjarte Sørensen, som när det känns naturligt, går på sina patienters begravningar.


Bjarte Sørensen, så kallad fastlege, husläkare, vid mottagningen i Hjelmeland i Ryfylke, har flera gånger gått på sina patienters begravning.

– Jag har två kontrollpunkter: Skulle jag ha gått till denna begravning om den avlidne inte var min patient? Om svaret är ja, går jag. Min andra kontrollpunkt är: Är detta en patient jag har följt länge som läkare, och vill jag gå på begravningen? Om ja, då gör jag det, säger han.

Bland norska allmänläkare har det nyligen debatterats huruvida läkare bör gå på begravningen när en av patienterna dör. Ett av argumenten mot att göra det är att det kan märkas om läkarna inte dyker upp.

– Jag ser inte detta som ett problem. Jag tror att folk förstår att jag menar väl, och jag kan inte gå på alla begravningar. Vi är ju ganska upptagna, säger Bjarte Sørensen.

Vid ett tillfälle gjorde han betydligt mer än vad man skulle förvänta sig av en läkare.

– Det var en man som inte hade nära familj. Han hade varit min patient i många år, berättar Bjarte

Sørensen och tillägger att mannen skrev upp honom som närmast anhörig när han vårdades på hem i livets slutskede.

– När han dog, insåg jag att det följde vissa plikter med detta. Jag agerade väl egentligen som privatperson och ordnade hans begravning. Jag ville göra mig värdig förtroendet, och det kändes naturligt.

Hjelmeland är en liten kommun med 2 800 invånare i fylket Rogaland på Norges sydvästra kust.

Är detta en viktigare problemställning i ett litet samhälle än i ett stort?

– Ja, det är nog mer aktuellt i ett litet samhälle. I en storstad skulle det förmodligen mer sällan vara aktuellt att gå på begravningar, eftersom du inte vet vilka patienterna är privat, säger Bjarte Sørensen.

Själv har han vuxit upp i Hjelmeland och känner de boende väl.

– Vi är vana vid att alla har flera roller i detta samhälle. Så det är möjligt att vi ibland blandar roller

också, men jag tror inte att det gör så mycket, säger han.

Han tror att det personliga engage manget för patienterna till stor del handlar om hur mycket man

skiljer på sin roll som läkare och sig själv som individ.

– För mig är det inte möjligt att skilja så tydligt mellan min läkargärning och mitt privata jag.

När jag går på begravning, gör jag det för de anhöriga, men också för min egen del, säger Bjarte Sørensen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev