Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Han prisas för sina krav på recertifiering

Publicerad: 22 oktober 2014, 05:00

Alltid redo. Ständigt uppdaterad kunskap är vad professor John Norcini från Philadelphia önskar för vårdpersonalen.

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån.

All vårdpersonal borde kunskapstestas regelbundet för att få jobba kvar. Det säger John Norcini som prisats för forskning om sambandet mellan utbildning och behandlingsresultat.


Professor John Norcini och hans forskarteam i Philadelphia har samlat in patientdata från alla sjukhus i den amerikanska delstaten Pennsylvania. De insamlade uppgifterna om behandlingsresultat har sedan kopplats ihop med uppgifter om läkarna som ansvarat för patienterna. Syftet har varit att jämföra behandlingsresultaten med hur lång tid det gått sedan läkaren avslutade sin utbildning. Studierna har särskilt fokuserat på hjärtpatienter.

– Vi har publicerat ett antal studier som indikerar att dödligheten ökar för hjärtpatienter ju längre tid det har gått sedan läkaren blev klar med sin utbildning, berättar John Norcini.

Dagens Medicin möter honom när han är i Sverige för att ta emot Karolinska institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik. Enligt John Norcini visar hans egen och andra forskares studier att sambandet mellan utbildning och behandlingsresultat gäller alla yrkesgrupper i vården.

– Den gruppen som befinner sig inom en tioårsperiod från sina studier är den grupp som tenderar att prestera lite bättre. Och sedan finns det en viss försämring för varje år­tionde av deras liv, säger han. Men det finns ett botemedel mot den dystra försämringskurvan. Att fylla på med ny kunskap.

– Det som händer är inte att läkares kognitiva förmåga minskar. Det handlar om att de inte håller sig uppdaterade. Därför är någon form av regelbunden utbildning och utvärdering nödvändig för att skydda patienternas intressen, säger John Norcini.

Han vill se en ständigt pågående utbildning för all vårdpersonal så att de alltid är uppdaterade om nya behandlingsmetoder och medicinska rön.

– Målet är att kunna integrera detta i det dagliga arbetet. Forskningen visar att om du kan ta korta fokuserade utbildningsavbrott som går att genomföra utan att läkarna behöver anstränga sig för att delta, så får du en väldigt stor påverkan på behandlingsresultaten.

Men John Norcini går längre än att bara kräva ständigt pågående fortbildning. Han vill se kunskapstester, så kallad recertifiering, som vårdpersonalen måste genomgå för att få jobba kvar.

– Det kan inte vara en examination som står för sig själv, den måste hänga ihop med en utbildningsprocess. Målet är inte att någon ska misslyckas. Målet är att säkerställa att utbildningen är tillräcklig för att doktorerna ska klara av att upprätthålla patientsäkerheten och vårdkvaliteten.

Professor Sari Ponzer, som är ordförande i priskommittén för Karolinska institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik, tror att modellen med recertifiering kommer att bli verklighet i Sverige.

– Det är någonting som jag ser som en väldigt viktig del av den professionella kompetensutvecklingen. Det blir en återkoppling som visar att man har de aktuella kunskaper som man behöver ha. Recertifiering är en sorts försäkring om att man fortfarande är med på det som händer, säger Sari Ponzer.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev