Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Han samlar på farlig arvsmassa

Publicerad: 5 juni 2013, 08:10

David Wagner

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

För att kunna spåra bioterrorister behövs databaser med DNA från skadliga bakteriestammar. Det var forskarens David Wagners budskap när han besökte Sverige för en stor kongress om biologisk och kemisk stridsföring.


Just nu pågår ett stort internationellt symposium anordnat av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tillsammans med andra myndigheter samt utrikesdepartementet. Dagens Medicin fick en pratstund med David Wagner, forskare vid Northern Arizona University i USA, som kommit till symposiet för att tala om metoder för att diagnosticera bakterie- och virusutbrott.

– När biologiska vapen används måste man kunna analysera smittokällans DNA för att först få reda på vad det är för smitta och sedan kunna spåra varifrån den kommer, säger han.

Det laboratorium där han är anställd var med och jagade förövarna bakom de brev med anthrax som skickades till amerikanska kongressledamöter och nyhetsredaktioner 2001 och som ledde till fem dödsfall i mjältbrand.

En anställd vid amerikanska arméns forskningsinstitut, Bruce Ivins, pekades ut som skyldig, men tog livet av sig innan det hann väckas åtal mot honom och därför finns det ingen dömd för terrorhandlingen.

David Wagner låter dock tvärsäkert när han säger att det står utom tvivel att det var Bruce Ivins som låg bakom terrorhandlingarna.

Han påpekar att det tack och lov är sällan som biologiska vapen används, men att det är viktigt att kartlägga och lagra virus- och bakteriestammars arvsmassa i databaser för att vara beredd när det sker. Med hjälp av sådana databaser kan man, om det krävs, snabbt identifiera vad det är för smitta och ofta lokalisera var smittan har sitt ursprung.

I dag är är betydligt billigare och enklare att kartlägga en mikroorganisms arvsmassa än vad det var 2001 när breven med mjältbrand skickades. När hela arvsmassan analyserats kan en mängd signaturer specifika för olika bakterie- eller virusstammar identifieras för att släktskap mellan olika stammar ska kunna kartläggas.

David Wagner lyfter också fram att genanalyser är viktiga för att kunna skilja på smittor som har använts som biologiska vapen och sådana som sprids naturligt. Han tar harpest, tularemi, som exempel.

– I Sverige kan ni smittas av tularemi om ni promenerar i skogen och blir bitna av en mygga. Om forskare redan har kartlagt DNA för olika stammar av bakterien kan de få en känsla för om det rör sig om biologisk stridsföring eller naturlig smittspridning, säger han.

I sin egen forskning kartlägger han pestbakterier som är ett av de hot som stater eller terrorister skulle kunna använda som biologiska vapen. Nyligen publicerade han tillsammans med kollegor en studie där prover från den första stora pestepidemin som började på 500-talet kartlades.

Många forskare anser att det inte är fastställt att det var ett utbrott av pest utan att det kan ha varit en annan infektionssjukdom som spred sig under det som anses vara den första epidemin av sjukdomen. Men i studien kunde David Wagners grupp konstatera att det fanns Yersinia pestis-bakterier i prover från gravar där människor som fallit offer för epidemin låg.

– Det vi gjorde i vår analys var samma sak som vi hade gjort vid en attack med biologiska vapen. Genom att kartlägga DNA hos smittan kunde vi se vilka stammar som är mest besläktade med den pestsmitta som härjade på 500-talet.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev