Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

”Här är distriktsläkarnas krav på IT-utvecklingen”

Publicerad: 30 januari 2014, 05:00

Distriktsläkarföreningen kommer med ett antal förslag för att i framtiden få journalsystem som de är nöjda med.


Journaldataprogram har funnits i primärvården i årtionden. Trots datoriseringen har dock läkararbetet inte förändrats i grunden. Patientens berättelse är fortfarande den viktigaste informationskällan. Att kontrollera ett provsvar och läsa en epikris i datorn tar lika lång tid som att se dem på ett pappersark. Att undersöka patienten samt att ställa samman symtom med laboratoriefynd, röntgen och andra undersökningar går inte snabbare. Läkarens kunskaper, intuition och medmänsklighet får inte rationaliseras bort.

Datautvecklingen har inte varit problemfri. De nu existerande journalsystemen har ofta dålig överskådlighet, och komplicerade inloggningar med många knapptryck för att nå målet. Svårarbetade datasystem medför effektivitetsförluster och stora arbetsmiljöproblem och minskar den faktiska tiden för det direkta patientarbetet. Landstingens olika journalsystem är dessutom inte enkelt kompatibla med de nya program som tas fram på nationell nivå utan kräver ytterligare inloggningar. Datajournalsystemen är dåligt förberedda för att ta emot och leverera efterfrågade data, till exempel data som behövs för kvalitetsuppföljning och/eller uppgifter som beställarna önskar. Detta ger merarbete för många yrkeskategorier.

Journalsystemen är följaktligen i nuläget inte de optimala arbetsinstrumenten och den hjälp i en stressig vardag som de skulle kunna vara. Inte sällan upplevs systemen snarast som ett hinder. En del i problematiken är att de som hade kunnat bidra med hjälp i detta sammanhang oftast haft dålig kännedom om vårdens faktiska arbete. När nya system införs sker det inte sällan med bristfällig och otillräcklig introduktion. När ett system väl är inköpt är man som användare i händerna på systemproducenterna, vars intresse för förbättringar inte alltid är uttalat efter det att systemen har inhandlats.

Några hinder på vägen till ett bra journalsystem:

■ Läkare och IT–specialister kan ha svårt att kommunicera med varandra eftersom man talar olika språk.
■ Professionen har inte tillräckligt brett inflytande över utvecklingen. På ena sidan finns viss tröghet och rädsla hos kollegor att delta i IT-arbete, men på andra sidan avsätts det inte heller tillräcklig tid och resurser för att ge möjligheter att delta i utvecklingsarbete.
■ Det finns 21 olika landsting med olika och föränderliga politiska agendor och därtill mindre väl genomtänkta beslut av enskilda tjänstemän angående inköp av journalsystem.
■ Krav från andra aktörer i samhället på att nya datasystem ska tas fram.
■ Myndigheter (Socialstyrelsen med flera) vill ha datasystem som utformas för deras behov, inte vårdens.

En bidragande faktor har varit att det har funnits starka beställarkrav på att öppen- och slutenvård ska ha gemensamt journalprogram. Detta trots att behoven i dessa system ser helt olika ut. De exempel som vi hittills har sett, med försök till gemensamt datasystem, är inte välfungerande.

Vi vill ändra på detta! Därför ställer vi i Distriktsläkarföreningen följande högst berättigade krav på IT-utvecklingen:

■ Användarvänlighet, likvärdigt med patientnytta, måste alltid komma i första rummet.
■ En enhetlig, och långtgående standard för datajournalsystem.
■ När ett nytt IT-system ska tas fram måste syftet vara helt klart, målgruppen definierad och ständig vidareutveckling planerad. Ekonomiska resurser måste finnas för detta arbete.
■ Läkarens professionella behov ska styra utvecklingen i så stor omfattning som möjligt.
■ Överskådlighet och ett enhetligt språk utgående från läkarens kliniska vardag.
■ Intresset hos allmänläkarna att delta i framtagande och utveckling av datasystem för primärvården måste stimuleras och främjas. Tillräckligt med tid och ekonomiska resurser måste avsättas för detta arbete. Detta även för deltagande i referensgrupper.
■ Det bör inrättas tjänster med resurspersoner som är allmänläkare. Dessa resurspersoner ska vid behov kunna stödja kollegor och delta i utvecklingsprojekt både lokalt och nationellt.
■ I dag finns det IT-sektioner inom landstingen som arbetar med service och uppdatering av mjukvara. Detta räcker inte! FoU-centra måste skapas för att kunna vidareutveckla användarvänliga gränssnitt.
■ Konsekvensbeskrivning och riskanalys före införande av nya system ska alltid göras. Standard för detta måste finnas för alla yrkesgrupper.
■ Synpunkter och utvärderingar från rådgivarna och de medicinska referensgrupperna måste beaktas.
■ Alla nya system måste testas i piloter. När väl ett datasystem kommer i pilot ska pilotens synpunkter fullt ut beaktas. Något som bör skrivas in i avtalet redan vid upphandlingen av systemet.
■ Vid införande av nytt datasystem ska gedigen utbildning ges till alla medarbetare. Läkares allmänna datakunskap behöver ökas generellt. Det finns ett klart behov av IT-kurser.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev