Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Här är ideologi viktigare än lön

Publicerad: 10 oktober 2007, 06:57

Vårdpersonal som arbetar i en idéburen organisation har ofta gjort ett mycket aktivt val när de sökt sig dit. Därför blir de också besvikna om verksamheten inte lever upp till sina egna värderingar.


­Det visar en studie som gjorts av Lars-Erik Olsson och Lena Blomquist, forskare respektive forskar­assistent på Ersta Sköndal högskola i Stockholm.

Inom svensk sjukvård tillhör inte idéburna organisationer, eller icke vinstsyftande organisationer som de också kan kallas, till vanligheterna. Det som skiljer dem från offentligt eller privat drivna arbetsplatser är för det första att all eventuell vinst plöjs ner i verksamheten och för det andra att de har någon form av ideell värdegrund.

I studien har 628 anställda vid idéburna vårdorganisationer besvarat en enkät och ytterligare tio deltog sedan i intervjuer.

Undersökningen visar att just värdegrunden är mycket viktig för personalen som jobbar i dessa organisationer. De har aktivt valt att arbeta där och är mycket engagerade i och lojala mot verksamheten. Samtidigt är detta ett förtroende som riskerar att svikas om organisationerna blir alltför lika ”vanliga” verksamheter.

– I synnerhet några av de organisationer vi har undersökt börjar bli som minikopior av kommunal vård. Medarbetarna upplever det som ett svek, säger Lars-Erik Olsson.

Riskerar verksamheterna en förtroendekris?

– Det gör man om man har medarbetare som är dedikerade till sitt värv och sedan inte lever upp till detta.

Undersökningen visar alltså att de allra flesta som sökt sig till idéburna organisationer har gjort det mycket medvetet. Samtidigt är det relativt få som arbetar med att utveckla den värdegrund som finns. 30 procent svarade att de inte alls eller i mycket liten grad var delaktiga i värdegrundsarbetet. Detta var något som förvånade Lars-Erik Olsson.

– Som jag ser det borde man alltid ha en diskussion om vad det betyder att vi har just den här synen, till exempel när det kommer nya medarbetare.

Många av deltagarna i undersökningen poängterar att de tycker att det är bra att verksamheten inte syftar till vinst. En person skriver i enkäten: ”Känslan är bättre, att bidra med mina erfarenhter och kunskaper som återinvesteras utan att ägaren får ta delar av vinsten”.

Bland enkätsvaren tyckte sig Lars-Erik Olsson också kunna se något han kallar ”godhetens imperativ”, de särskilda krav som arbetet i en idéburen organisation ställer. En person kommenterar: ”T ex känns det ibland som om personalen ska vara tacksam för att ha en så ’god’ arbetsgivare och därmed bör de inte kräva lika mycket (lön, rättigheter etc) som andra, som om man fortfarande var där p g a ett ’kall’”.

Lars-Erik Olsson tror att personal som går till idéburna organisationer är medvetna om att de inte kommer att få ”de mest flashiga lönerna”, men ser detta som ytterligare ett exempel på att personalen ställer ideologiska krav på arbetsgivaren, som kompensation.

– Det är lite av ett offer personalen gör och de är villiga att göra det offret, men då tycker de också att man banne mig ska leva som man lär i organisationen.

För den som är chef och ledare i en idéburen organisation innebär dessa ideologiska krav en balansgång som kan vara besvärlig att hantera, anser Lars-Erik Olsson.

– De behöver medvetandegöras om att det är en delikat uppgift. Det är tufft, och de kan få en svekdebatt ibland, säger han.

Å andra sidan, påpekar Lars-Erik Olsson, har dessa chefer samtidigt en enormt engagerad och positivt inställd personal. 90 procent av de tillfrågade skulle rekommendera sin nuvarande arbetsgivare till andra.

De idéburna organisationerna skiljer sig annars inte mycket från andra vårdverksamheter. De är till absolut största delen offentligt finansierade – mängden gåvor uppgår enligt studien till 2 procent av inkomsterna. Lönerna ligger lite lägre än genomsnittslönerna för respektive yrkesgrupp – utom för läkare, där de ligger lite högre.

Det är inte stora löneskillnader mellan könen, utom när det gäller en kategori: cheferna. En manlig chef inom en idéburen organisation tjänar i snitt 44 800 kronor i månaden, medan hans kvinnliga motsvarighet får 33 600 kronor.

– Det är en skönhetsfläck hos de här organisationerna, kan man säga. Ofta är män chefer i de större organisationerna, men skillnaden kan inte bara förklaras av det, säger Lars-Erik Olsson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev