Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Här avgörs framtiden för journalerna

Publicerad: 16 november 2005, 12:28

Storstadsregionerna måste lyckas när de nu samordnar sina vårdsystem. Landstingen ute i landet - och regeringen - följer varje steg som tas.


Stockholms läns landsting ska på allvar bringa ordning i sitt systemkaos och nå fram till ­visionen "en patient - en journal - hela livet". Det har inte bara it-avdelningen bestämt, direktiven kommer från politiker och högsta tjänstemannanivå.   Projektet som kallas Gemensam vårddokumentation, GVD, har stöd från högsta politiska nivå och arbetar efter direktiv direkt från landstingsdirektören Sören Olofsson.

Ett tydligt uttryck för den tyngd projektet har är att landstingsdirektören i Landstinget i Uppsala län, Barbro Naroskyin, i våras värvades och i augusti tillträdde som programchef för arbetet. Det är uppenbart att den hittills röriga it-strukturen i landstinget med ett svår­överskådligt antal system nu ska åtgärdas.

- Det handlar om att säkra kvalitet. Idag har vi en bristande dokumentation som i vissa fall kan vara till skada för patienten. Det måste landstinget som huvudman göra något åt, säger landstingsdirektör Sören Olofsson.

Inom ramen för 1,7 miljarder  Enligt honom finansieras projektet inom ramen för de 1,7 miljarder som landstinget avsätter till it-driften varje år.

-Tidigare hade vi en massa utvecklingsprojekt som pågick för evigt och som ibland visade sig vara dead ends. Nu kan vi koncent­rera oss på det här projektet utan att det innebär en merkostnad, säger han.

Vägen i Stockholm är dock inte att skapa ett enda system utan att se till att knyta ihop de befintliga, även om en del skrotas.

- Något annat skulle vara omöjligt här. 26 procent av våra vårdgivare är privata entreprenörer som har sina egna system och det vi kan kräva av dem är inte att byta system, däremot kan vi skapa ett system som de ska kunna kommunicera med, säger Sören Olofsson.

Försenat från start  Men redan från start har projektet försenats eftersom de gamla systemen visat sig ställa till större problem än väntat. I maj berättade landstingets it-direktör Ulf Jacobsson om att det första steget att välja ut vilka tio system som ska göras kompatibla med huvudsystemet tagit längre tid än väntat vilket försenat projektet med ett halvår.

Barbro Naroskyin är försiktig med att ange tidsgränser.

- Om man talar om att nå visionen "en patient - en journal - hela livet" och att använda it-stödet som ett verktyg för att utveckla arbetssättet i vården kan det ta flera år, om man nu någonsin tycker att det blir klart. Alla delar tar tid och det viktigaste är att det görs ordentligt.

Samtidigt konstaterar hon att oavsett om det tar två, fem eller tio år att nå visionen så är det en nödvändig och oundviklig utveckling.

- Jag tror att kraven kommer från människorna själva - de betalar räkningar och bokar biljetter på nätet, varför skulle de då inte kunna ta del av delar av sin journal eller boka tider på nätet?

Känner inget motstånd  Barbro Naroskyin anser dock inte att tekniken är det största hindret, hon känner inte heller något motstånd från de anställda.

- Väntan på ett nytt regelverk och nya lagar är det som kan fördröja oss mest i att uppnå visionen, men jag tror inte att vi kommer att vara klara fullt ut ens då. Om grundlagar måste ändras kan det ju ta lång tid, säger hon.

En annan diskussion som kommer att ta tid är behörighetstilldelning, det vill säga vem som ska kunna se vad när det gäller uppgifter i journaler, provsvar och liknande.

- Många är osäkra på vad det kan leda till att låta patienter se sina provsvar till exempel. Själv tror jag att det går att hitta former även för det. Jag är inte helt säker på att provsvar alltid lämnas över på ett optimalt sätt i dag heller, säger hon.

Olika behov  Behovet av information ser väldigt olika ut beroende på vilken situation patient och vårdgivare befinner sig i. Om patienten kommer in akut så räcker kanske uppgifter om medicinering, blodgrupp, sjukdomar och liknande medan en annan läkare kanske behöver se hela journalen.

-En annan viktig del är att viss information ska vara uppföljningsbar, den ska kunna skickas till kvalitetsregister och viss information ska kunna användas i forskningen, säger hon.

Men i diskussionerna om hur vården ska bygga upp de nya strukturerna är det viktigt att förankra arbetet nationellt, till exempel i arbetet med Nationell patientöversikt. Det finns dock viss oro hos en del bedömare om att Stockholms projekt rör till det samarbetet.

Men Barbro Naroskyin ser ingen motsättning med arbetet med den Nationella Patientöversikten.

- Vi ingår i det arbetet och ser till att anpassa våra lösningar efter det och ser även till att vara med att påverka, säger hon.

Stockholmslandstinget arbetar också tätt ihop med de andra stora regionerna Skåne och Västra Götaland. Men även övriga landsting följer arbetet.

-Vår miljö är inte alls lika komplex och svåröverskådlig och vi har heller inte de ekonomiska resurserna som Stockholm har, säger Catharina Schlyter, it-direktör i Örebro läns landsting, som däremot inte ser någon konflikt med Nationella patientöversikten.

- Men visst tittar vi på vad de gör, alla landsting jobbar ihop och utbyter mycket information. Bara på det år jag arbetat i den här världen kan jag se en ökad vilja att samarbeta.

Kenneth Nilsson, it-direktör i Landstinget Gävleborg, tycker inte att Stockholmsprojektet påverkar arbetet i hans eget landsting.

- Min bedömning är att ett omfattande affärssystem för hälso- och sjukvården kommer att kräva en internationell marknad, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev