Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Helhetssyn leder läkemedelsforskningen in på nya spår

Publicerad: 14 April 2004, 09:30

Synen på astma och allergi har genomgått ett paradigmskifte på senare år. Bevisen blir allt starkare för att besvären inte är isolerade till organ som luftvägar eller hud, utan är en sjukdom i hela immunsystemet. Och denna bild skapar nya möjligheter till behandling.


Vid Universitetssjukhuset i Lund behandlas 14 patienter med svår allergi och astma med det nya anti-IgE-läkemedlet Xolair (omalizumab), trots att preparatet ännu inte är godkänt i Sverige.  Patienterna har ingått i en klinisk studie, som startades av bland andra överläkare Jaro Ankerst.  - Eftersom flera patienter mår så mycket bättre har de ansvariga läkarna fått tillstånd att fortsätta behandlingen. Vissa har blivit dramatiskt förbättrade, konstaterar Leif Bjermer, professor och överläkare vid sjukhusets lung-allergisektion.  Xolair är en monoklonal antikropp som blockerar IgE, de antikroppar som sätter fart på den allergiska reaktionen. Patienterna får injektioner i intervaller på två till fyra veckor, beroende på hur sjuka de är.  Detta läkemedel är det första konkreta resultatet av de senaste årens nya inriktning på forskningen inom atopiska sjukdomar.  - Från att tidigare ha sett astma, allergi och eksem som sjukdomar i olika organ, betraktas detta i dag som en immunologisk systemisk sjukdom som manifesterar sig på olika sätt, konstaterar Leif Bjermer.  De senaste åren har stödet för detta synsätt ökat. Flera studier har visat att allergiska symtom som hösnuva, atopisk dermatit och födoämnesallergi är riskfaktorer för astma. Och ju svårare sjukdom patienten har, desto fler organ engageras.  En långtidsstudie som gjorts av forskare i Melbourne, Australien, har visat att personer som har både astma, hösnuva och/eller eksem löper större risk att få allt svårare astma med tiden. De som har symtom från enbart näsan, lungorna eller huden har större chans att växa ifrån sin astma.  - Det har också visat sig att om man inte behandlar till exempel både näsa och lungor är det svårt att få full effekt av astmabehandlingen, säger Leif Bjermer.  Hans egen forskargrupp i Lund är på gång med en studie, som tyder på att personer med både astma och hösnuva har en annan typ av inflammation i luftvägarna än dem som enbart har hösnuva, se artikel här intill.  Det finns också starka kopplingar mellan allergiska sjukdomar och tarmens slemhinna. Bland annat har en forskargrupp från Göteborg visat att björkpollenallergiker under pollensäsongen har en lokal inflammatorisk reaktion i sin tunntarm.  Förra året kom stärkta bevis för tarmflorans betydelse för allergisk sjukdom. I en artikel i Lancet visade finländska forskare att barn som vid födseln fått en dos med lactobaciller, efter fyra år hade en betydligt lägre risk att drabbas av allergier, än kontrollgruppen, se även artikeln på sidan 15.  Ett negativt samband mellan tuberkulos och allergisjukdomar har också konstaterats i en tysk studie. Risken för allergi var mindre i områden med hög förekomst av tuberkulos. Detta ger nytt stöd åt den så kallade hygienhypotesen, som går ut på att tidiga infektioner kan styra immunsystemet bort från allergiska reaktioner.  Detta sätt att se på astma som en systemsjukdom innebär att behandlingen av astma måste förändras. Det är Leif Bjermers slutsats i en kommande översiktsartikel i American Journal of Respiratory Medicine.  - Den astmabehandling som är förstahandsval i dag, med inhalerat kortison, är otillräcklig. Det åstadkommer en lokal effekt, men bara i de stora luftvägarna. Till de minsta bronkerna och lungblåsorna når aldrig medicinen, konstaterar Leif Bjermer.  I översiktsartikeln redogör han för olika nya forskningsstrategier för behandling av astma och allergi. Strategierna följer tre olika spår:  1) Omprogrammering av immunsystemet. Strategin går ut på att försöka reducera den allergiska reaktionen genom att stimulera immunsystemet till ett modifierat immunsvar som trycker ner produktionen av IgE-antikroppar.  Försök görs med olika mikrober, som laktobacillerna i den finländska studien, och tuberkelbaciller.  2) Cytokinmodifierande behandling.  Denna strategi siktar på att blockera olika cytokiner som är inblandade när immunsystemet startar en allergisk reaktion. Forskningen omfattar bland annat interleukin-4, IL-4, och IL-5 som på olika sätt aktiverar immunsystemets celler.  De mest framgångsrika försöken hittills har gjorts med blockering av IL-4, som har en nyckelroll för att trigga produktionen av IgE-antikroppar.  Genom att injicera ett slags receptor för IL-4 fångas cytokinen upp i stället för att fastna på kroppens egna IL-4- receptorer. Därmed hindras IL-4 från att utöva sin naturliga effekt. Allergiska astmatiker som fick receptorn kunde kraftigt minska sin medicinering med kortison, och rapporterade färre symtom och förbättrad livskvalitet.  Kliniska studier har också gjorts med en monoklonal IL-5-antikropp. IL-5 har en central roll i aktiveringen av eosinofiler, de celler som vandrar in i vävnaden och orsakar inflammationen i luftvägarna vid astma. Behandlingen gav effekt i så motto att nivån av eosinofiler sjönk markant i både blod och upphostat slem. Däremot hade den ingen som helst verkan på försökspersonernas symtom.  Andra cytokiner, exempelvis IL-10 och -12, motverkar den inflammatoriska reaktionen. Forskare har testat att ge IL-12 till allergiska astmatiker, men avbröt försöken på grund av biverkningar. IL-10 har studerats i djurmodeller, men ännu inte på människor.  3) Blockering av mediatorer som orsakar astma- och allergisymtom. Detta är det område där forskningen har hunnit längst och det redan finns läke-  medel på marknaden. Leukotriener och IgE-antikroppar är kända mediatorer vid astma och allergi. Leukotriener är inflammatoriska ämnen som frigörs från mastceller och eosinofiler och binder till receptorer i luftvägarna. De orsakar bronksammandragning, slembildning och rekrytering av eosinofiler, och påverkas inte av kortisonbehandling.  Sedan 1998 finns en leukotrienantagonist i Sverige, Singulair (montelukast). Singulair används framför allt till patienter som inte får tillräcklig effekt av inhalerat kortison.  Anti-IgE-preparatet Xolair är det läkemedel som står näst i tur. Det är godkänt i USA, Venezuela och Australien. Först 2005 väntas klartecken för lansering inom EU.  De studier som hittills har presenterats är lovande. Ett orosmoln är dock en studie som har visat en något förhöjd risk för cancer hos patienter som fick Xolair. Men troligen är det kostnaderna för behandlingen som är det största problemet för sjukvården.  I dag är astmabehandling förhållandevis billigt för samhället. Men utvecklingen är på väg åt motsatt håll, enligt Leif Bjermer.  - De nya behandlingarna, som riktar in sig på att behandla astma och allergi systemiskt, kommer att bli mycket dyrare än dagens preparat. Å andra sidan får vi möjlighet att behandla de svårast sjuka, som vi i dag inte kan göra tillräckligt för. Vi kommer också åt symtom som kortison och antihistaminer inte biter på, den sjukdomskänsla och trötthet som många allergiker upplever, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev