Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hjälphjärta gav fler fall av stroke men längre liv

Publicerad: 4 maj 2004, 07:32

Patienter med svår hjärtsvikt har chans till ett längre liv med hjälp av ett hjälphjärta. Men risken för stroke ökade fyra gånger jämfört med optimal läkemedelsbehandling. Det framgår av en studie som publiceras i tidskriften Circulation den 25 maj.


Mekaniska hjälphjärtan har använts tillfälligt för svårt hjärtsjuka patienter i avvaktan på hjärttransplantation. I den så kallade Rematch-studien undersöktes värdet av sådant hjärtfunktionsstöd, LVAD, till patienter med svår hjärtsvikt (NYHA-klass IV) och med annan sjukdom som gör att transplantation inte är aktuellt. Resultat från studien har tidigare presenterats; se länk i rutan uppe till höger.  Nu återkommer forskargruppen, från bland annat Columbia University College of Physicians and Surgeons, New York, USA, med en studie over biverkningar efter att patienter fått en LVAD, som stöder pumpfunktionen hos vänster hjärtkammare. Tidigare studier av olika metoder har visat på mycket stora skillnader i andel patienter som drabbas av neurologiska komplikationer.  I studien ingick 129 patienter, varav 68 fick en LVAD och de övriga 61, som fick optimal övrig behandling, var kontrollgrupp. Genomsnittsåldern var 66 år. De följdes upp var 28:e dag tills de avled eller i högst 672 dagar. Efter ett års uppföljning var överlevnaden 52 procent bland de som fått en LVAD och 25 procent i kontrollgruppen. Efter två år var överlevnaden 23 procent respektive 8 procent. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 341 dagar i LVAD-gruppen och 226 dagar i kontrollgruppen.  Totalt inträffade 46 neurologiska incidenter, varav 42 i LVAD-gruppen. Cirka hälften av incidenterna inträffade under de första 30 dagarna efter att apparaten satts in.  I kontrollgruppen inträffade 0,05 fall av stroke per patient och år. I LVAD-gruppen var utfallet fyra gånger högre, 0,19 fall per patient och år. Den sammantagna risken att dö eller drabbas av stroke minskade med 44 procentr med LVAD.  Forskarna drar slutsatsen att ett mekaniskt hjälphjärta långsiktigt ger en signifikant bättre prognos än annan behandling. I framtida studier kan det vara angeläget att prospektivt undersöka hur även andra faktorer som neurokognitiva funktioner påverkas.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev