Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hjärtjournal gav bättre och säkrare vård

Publicerad: 27 november 2006, 13:45

Sedan tre år tillbaka används ett datoriserat journalsystem vid hjärtsektionen på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Systemet har inneburit en kraftig kvalitetshöjning som gör att vården nu tillhör den bästa i Sverige.


När Riks-hia publicerade sin årsrapport för 2005 redovisades de sjukhus som sammantaget har bäst kvalitet vid vård av patienter med hjärtinfarkt. Södra Älvborgs sjukhus, Säs, i Borås hamnade i den absoluta toppen tillsammans med Södersjukhuset i Stockholm, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Universitetssjukhuset i Linköping.

Enligt Hans Tygesen, överläkare vid hjärt-lungkliniken och medicinskt ansvarig för hjärtsektionen, är framgången ett resultat av ett dataprogram som togs i bruk 2003.

– Programmet gör att nya behandlingsstrategier snabbt får genomslag utan att det krävs omfattande utbildningsinsatser.

Det började för sex år sedan då överläkarna på hjärtsektionen vid Säs i Borås utvecklade ett eget datoriserat journalsystem. Där fanns bland annat möjlighet att göra journalanteckningar och skriva in svar från undersökningar som ultraljud och  EKG  .

Systemet fungerade bra, men en allvarlig brist var att det inte fanns möjlighet för varje enskild person att signera vad de gjort. Det innebar att systemet inte höll måttet för en datajournal i juridisk mening.

Byggde ett helt nytt system
Lösningen blev att bygga ett helt nytt system som fick namnet Hjärtjournalen. Förutom att det innehåller all relevant information om patienten, exempelvis provsvar och undersökningssvar, har programmet ett inbyggt varningssystem som reagerar om ett provsvar ligger utanför referensvärdet. All information som skrivs in signeras och informationen hamnar dessutom automatiskt i epikrisen vilket underlättar arbetet när patienten skrivs ut. Programmet kan också beräkna operationsrisker för patienterna.

För tre år sedan uppmärksammade Riks-hia ett antal parametrar där landets hjärtpatienter inte gavs optimal behandling. När Hjärtjournalen programmerades lades kriterier för dessa in i systemet.

– Programmet upplyser om när en patient uppfyller kriteriet för exempelvis behandling med  ACE  -hämmare eller kranskärlsröntgen. Om läkaren trots det inte ordinerar läkemedlet eller undersökningen måste det motiveras i journalen. Det går med andra ord inte att glömma bort det, säger Hans Tygesen.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Innan Hjärtjournalen introducerades fick 70 procent av patienterna behandling med  ACE  -hämmare. Efter införandet har siffran stigit till 90 procent.

"Ett transparent system"
Innan Hjärtjournalen fanns var det bara 30 procent av patienterna som behandlades med det blodförtunnande läkemedlet Plavix. Strax efter hade siffran stigit till 80 procent och i dag är den 90 procent.

I dag är i princip alla vårdåtgärder, exempelvis ekokardiografi och scintigrafi, anslutna till systemet och det används förutom av läkare också av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker som gör sina egna registreringar i journalen.

Eftersom både kranskärlsröntgen och  PCI,  ballonvidgning, finns med i systemet och även Säs i Skene är anslutet till det är det också lätt för personalen där att se när deras patienter står på tur att undersökas i Borås.

– Det är ett transparent system och i dag är det ingen som ringer för att veta hur deras patient är prioriterad, säger Hans Tygesen.

Det som nu återstår är att ansluta hjärtsviktsvården till systemet samt att anpassa det till journalsystemet Melior så att det går att utbyta information mellan de två systemen. Det skulle innebära att laboratoriesvar förs över direkt och att läkemedelslistor bara behöver skrivas in vid ett tillfälle.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev