Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hjärtläkare ifrågasätter omstridd hjärtstudie

Publicerad: 6 april 2005, 07:16

Resultaten i den omtalade Grace-studien ifrågasätts av svenska hjärtläkare. Ansvariga för det svenska hjärtregistret Riks-hia misstänker att den statistiska analysen av resultaten är gjord på ett felaktigt sätt.


I slutet av januari presenterade British Medical Journal, BMJ, resultaten från Grace-studien, en mycket omfattande observationsstudie med mer än 28 000 akut kranskärlssjuka patienter som fick vård på 106 sjukhus i 14 länder.

Tidigare randomiserade och kontrollerade studier har visat att ett tidigt invasivt ingrepp med ballongvidgning eller bypasskirurgi ger en minskad risk för död och återinsjuknande, jämfört med traditionell blodproppslösande behandling med trombolys.

I Grace-studien undersökte forskarna hur patienter med misstänkt akut kranskärlssjukdom klarar sig om de förs till ett sjukhus med eller utan möjlighet att göra ett akut ingrepp med ballongvidgning eller kranskärlskirurgi.

Resultaten gick stick i stäv mot den bild som tidigare studier gett. De visade, mycket överraskande, att det inte var någon skillnad i mortalitet mellan grupperna under den första tiden på sjukhus. Dödligheten efter ett år var till och med högre hos dem som kom till ett sjukhus med ballongvidgning. Dessa patienter löpte även högre risk för komplikationer som blödningar och stroke.

Men nu ifrågasätts Grace-studiens slutsatser i grunden av de ansvariga för det svenska hjärtintensivvårdsregistret Riks-hia. Ulf Stenestrand, kardiolog och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, pekar i ett debattinlägg på BMJ:s hemsida på märkligheter i den statistiska analysen av resultaten i Grace-studien.

- Studiens slutsatser faller om forskarna har gjort den statistiska analysen på det sätt som de beskriver det i sin artikel, säger han i en kommentar till Dagens Medicin.

Flera forskargrupper riktar kritik  Misstaget ligger i den så kallade multivariata analysen, som ska korrigera för olika faktorer och göra jämförelsen så likvärdig som möjligt.

- I metodbeskrivningen i artikeln står det att man i analysen har korrigerat för om patienten har gjort en ballongvidgning eller bypassoperation. Om detta stämmer har man ju nollställt patienterna som om ingen alls hade fått en invasiv behandling, fortsätter Ulf Stenestrand.

Så vad Grace-studien i så fall har jämfört är allt annat som görs med akut kranskärlssjuka på sjukhus, utom just ballongvidgning eller bypasskirurgi.

- Då är frågan vad forskarna egentligen ville visa med sin studie, säger Ulf Stenestrand.

Även andra forskargrupper går till motattack mot slutsatserna i Grace-studien i BMJ.

Kritikerna pekar bland annat på att analysen inte har tagit hänsyn till en mängd kliniskt relevanta data, som medicinering under sjukhusvistelsen. De anser också att det är missledande att använda mortalitet som mått på utfallet av behandlingen, eftersom det sannolikt fanns skillnader i risk mellan grupperna som transporterades till sjukhus med respektive utan möjlighet att göra ett tidigt invasivt ingrepp. Patienterna som skickades till ett sjukhus med resurser för ballongvidgning eller hjärtkirurgi var sannolikt i högre grad återfallspatienter eller diabetiker - och hade därför en högre risk att dö.

Huvudförfattaren känd kardiolog  Huvudförfattare till Grace-studien är Frans Van de Werf vid Gasthuisberg universitetssjukhus i Leuven, Belgien. Han är en av världens mest namnkunniga kardiologer och har tidigare varit ordförande för den europeiska hjärtläkarorganisationen European Society of Cardiology.

Dagens Medicin har utan framgång sökt Frans Van de Werf för en kommentar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev