Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Högst andel långtidsstudenter på läkarutbildningarna

Publicerad: 18 juni 2002, 13:55

Mer än hälften av Sveriges universitet och högskolor anser att det nya studiestödssystemets stränga tidsbegränsning är ett problem. Det visar en undersökning som gjorts av Högskoleverket.


Den 1 juli förra året infördes ett nytt studiestödssystem, som bland annat inneburit att det har blivit svårare att få studiemedel för högskoleutbildning i mer än tolv terminer. Tidigare gick det att få ett par terminers dispens för att avsluta en utbildning, men det är inte längre möjligt.  Med anledning av detta har Högskoleverket frågat landets högskolor och universitet hur de upplever den strängare tidsgränsen och vilka studenter som eventuellt kommer att drabbas. Totalt 40 lärosäten har yttrat sig - och av dem uppger 59 procent att tidsgränsen kan vara ett problem.  Främst drabbas utbildningar som är så långa att studenterna inte har någon möjlighet att läsa någonting utöver huvudutbildningen utan måste välja rätt redan från början, menar högskolorna. Flera av dessa utbildningar är dessutom så pass svåra att komma in på att många studerar något annat i väntan på att bli antagna - bara för att upptäcka att deras studiemedel inte kommer att räcka till för att avsluta studierna när de väl kommit in.  Hösten 2001 hade totalt 5 368 studenter studerat med studiemedel på högskola eller universitet i mer än tolv terminer. Högst andel studenter som läst i mer än tolv terminer fanns på läkarutbildningen - 7 procent våren 2001.  - Det är precis det här vi har hävdat i flera år. Det tar tid att komma in på utbildningen, säger Jenny Larsson Fridén, ordförande i Medicine studerandes förbund, MSF.  - Dessutom krävs det en viss mognad för att arbeta som läkare. I många fall är det kanske bara bra om man har hunnit läsa något annat också, fortsätter hon.  I sina svar till Högskoleverket uttrycker flera av lärosätena också oro för hur det nya systemet ska kunna förenas med utbildningspolitiska mål som social mångfald och livslångt lärande. Jenny Larsson Fridén instämmer:  - Högskoleverket har tidigare gjort en undersökning som visar att läkarutbildningen är den utbildning som har den största sociala snedrekryteringen av alla. En stor majoritet av studenterna hade en akademisk medelklassbakgrund - men när vi går ut och börjar jobba kommer vi att möta människor från alla delar av samhållet. När patienterna inte är en homogen grupp, bör inte vi heller vara det, säger hon.  Högskoleverket drar slutsatsen att informationen om studiestödets begränsningar måste bli bättre, inte minst till gymnasieelever och elever i kompletterande utbildningar för att dessa ska kunna planera sina studier bättre. Men Jenny Larsson Fridén menar att det inte räcker:  - Vi vill återinföra det gamla systemets dispensregler. På det här sättet försvårar man bara för dem som faktiskt vill utbilda sig.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev