Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hon är hack i häl på tidstjuvar

Publicerad: 22 februari 2013, 06:30

Allmänläkaren Ingmarie Skoglunds intresse för näranytta och it tog henne tvärs över Atlanten där hon fick höra vilken härva hon börjat nysta i.


En schweizisk kollega berättade för  Ingmarie Skoglund att det krävdes omkring 200 knapptryckningar för att  komma fram till en patient i deras journalsystem.

200 knapptryckningar. Sedan kunde läkaren rotera stolen ett kvarts varv, vända datorskärmen ryggen och börja prata med patienten.

– Det ger dålig näranytta, förtydligar Ingmarie Skoglund.

Hon arbetar med evidensbaserad  medicin. Det vill säga att utifrån varje patients unika situation och  önskemål söka bästa tillgängliga vetenskapliga evidens oavsett om det  handlar om medicinska behandlingar eller om arbetsmetoder. Det kan låta  enkelt men är långt ifrån självklart i den svenska vården, försäkrar  Ingmarie Skoglund.

Under hösten disputerade hon med en  avhandling om evidensbaserad läkemedelsinformation som bland annat visar  att distriktsläkare tänker på nytta, väljer de arbetssätt som finns  nära i tid och rum och tar så lite tid som möjligt från själva  patientmötet. De väljer arbetsmetoder med så hög näranytta som möjligt.
I vissa fall är det enkelt, förklarar Ingmarie Skoglund vidare.

– Har du någon på mottagningen som  exempelvis är duktig på kostråd är det lätt att skicka en patient med  behov av kostråd till den personen.

Men:
– Finns det ingen sådan person blir det med ens krångligare och resultatet blir ofta att åtgärden väljs bort eller görs en annan dag.
Något som också spelar in för näranyttan och vårdcentralsarbetet är den  utträngningseffekt som exempelvis ett bökigt journalsystem innebär vad  det gäller tid.

– Om ett datasystem tar för mycket  tid från patientmötet blir det tänkta hjälpmedlet i stället ett  stjälpmedel, säger Ingmarie Skoglund och förklarar att då spelar det  ingen roll att viljan att hjälpa finns om den tidsbrist som uppstår gör  att det kanske ändå inte blir möjligt, oavsett näranytta.

Hon vill därför att de som fattar  beslut om att införa it-system i vården också tar reda på vilken tid  systemen tar i anspråk och vilken effekt de får för arbetet.
– Jag vill att det system som finns är ändamålsenligt, användarvänligt – och evidensbaserat, understryker Ingmarie Skoglund.

Därför:
– Det finns ingen bra evidens på att  de system vi arbetar med ger ett bra arbetssätt. Om de fungerar bra  behöver det också kunna visas, säger Ingmarie Skoglund och lägger till  att det däremot finns evidens för hur mycket frustrationer och  arbetsmiljöproblem it-system kan skapa.

I januari i år fick hon möjligheten  att berätta om sin avhandling och om näranytta på ett seminarium vid  McMaster University i Kanada sedan hon blivit inbjuden av en av  pionjärerna inom evidensbaserad medicin, professor Gordon Guyatt.

Ingmarie Skoglund diskuterade också  bristen på evidens när det kommer till vårdens it-system med Gordon  Guyatt och minns med ett leende hans sammanfattning – ”It´s a bloody  mess!"

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News