Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hon vill ge kvinnor i vården makt över IT-utvecklingen

Publicerad: 19 juni 2002, 11:03

- IT kan rädda vården. Men då måste kvinnorna vara med och utveckla tekniken. Risken är annars att investeringarna utmynnar i en teknisk lekstuga, säger Ewa Ställdal, vd på Vårdalstiftelsen.


I mitten av april flög hon till Los Angeles tillsammans med biträdande näringsminister Mona Sahlin(s) och en delegation kvinnliga IT-entreprenörer. Syftet med resan var att utbyta idéer när det gäller avancerad informationsteknik men också att initiera ett feministiskt perspektiv på teknikutvecklingen.  Ewa Ställdal. Foto: Anders Kallersand" BORDER="0"Ewa Ställdal. Foto: Anders Kallersand  - IT som företeelse har blivit ett etablerat redskap som funkar bra inom näringslivet och finansvärlden. Nu har turen kommit att implementera tekniken så att den får maxi- mal nyttoeffekt också inom vård och omsorg, säger Ewa Ställdal.  Vårdalstiftelsen i Stockholm är en stiftelse som har till uppgift att stödja forskning inom vårdområdet.  Internationellt sett ligger svensk hälso- och sjukvård i fronten när det gäller investeringar i IT-teknik. Ändå är det, menar Ewa Ställdal, dags att bredda användningsområdet.   - Visst är det fantastiskt med bredband och telemedicin. Det får oss att associera till robotar för kirurgi och annat spännande. Men om utvecklingen verkligen ska ske på sjukvårdens villkor måste tekniken också underlätta den dagliga driften, säger hon.  Vill ha ett feministiskt synsätt   Det är här hon tror att kvinnorna måste få, och ta på sig, ett större ansvar.  - Om sjukvårdens alla investeringar i IT och annan ny teknik verkligen ska tas till vara, krävs ett mer feministiskt perspektiv. Det är ju ändå till 90 procent kvinnor som jobbar i branschen. Och som befolkningsutvecklingen ser ut behöver sjukvården en anpassad teknik, både som redskap och som statushöjare.  Ewa Ställdal syftar både på den ökande andelen äldre i befolkningen och på den stora personalomsättning som förväntas på den svenska arbetsmarknaden från år 2007. Då börjar nämligen den stora 40-talistkullen att gå i pension.   Professor Rolf Ohlsson vid Lunds universitet har visat att det förmodligen inte blir någon allmän brist på arbetskraft, eftersom de som föddes under 1980-talets babyboom hinner ut på arbetsmarknaden samtidigt som 40-talisterna försvinner.   Men från år 2015 blir det kärvare. Då blir, enligt beräkningarna, totalt 200000 heltidstjänster inom den offentliga sektorn vakanta och det finns alltför få unga som kan gå in och ersätta dem som slutar.  - Den stora problematiken både nu och framöver är åldersdemografin i samhället. Jag tror att vi med IT-teknikens hjälp kan förbättra vården och höja statusen på jobben. Därmed kan vi kanske locka fler unga till branschen. För vem ska annars ta hand om oss när vi blir äldre? undrar Ewa Ställdal.  Nyligen satsade Vårdalstiftelsen, tillsammans med KK-stiftelsen, 30miljoner kronor på att utveckla IT-stöd inom hemsjukvård och äldreomsorg.  - Vi vill satsa på teknikutveckling på vårdens villkor och det är här kvinnorna har en stor roll att spela. I den här sektorn måste kvinnornas kunskap om sjukvård matchas med männens mer specifika teknikkunnande. Kanske kan vi då skapa förutsättningar för nya svenska exportprodukter.  Samarbete för problemlösning   Som exempel på lyckade samarbeten mellan tekniker och dem som arbetar inom sjukvården nämner Ewa Ställdal ålderdomshemmet Lötsjögården som ligger i Sundbyberg utanför Stockholm, se också Dagens Medicin nr 13/02.  - Där har kommunen, företaget Alleato och personalen från början samarbetat för att lösa små och stora problem. Detta har både direkt och indirekt gjort tillvaron tryggare och säkrare för patienterna. Inte bara genom olika larmanordningar, utan också genom att personalen nu har fått mer tid över för patienterna, säger hon.   Så har till exempel problem med nycklar på drift lösts genom individuella kodkort som bara släpper in behöriga genom huvudingången, i de boendes rum och i medicinskåpen.  Ser nya karriärer för kvinnor   Ett annat nytt tekniskt hjälpmedel på Lötsjögården är trygghetsarmband runt handleden som läser av hudens temperatur, rörelse och puls. Om patienten trycker på larmet eller om värdena avviker går ett automatlarm som är kopplat till en centraldator.  - När armbanden med dessa sensorer först lanserades hade teknikerna demenssjuka personer i åtanke. Men de tänkte inte på att dessa kanske river av sig sensorerna. Hade man från början samarbetat med folk som arbetar med demenssjuka hade man kanske kunnat konstruera sensorer som sys in i kläderna i stället.  Ewa Ställdal tror att teknikutvecklingen inom sjukvården också skulle kunna leda till nya karriärvägar för driftiga undersköterskor och sjuksköterskor.  - Man borde inrätta nya tjänster för utvecklingsarbete på vårdgolvet. Varför inte som IT-sjuksköterska?

Annika Benno Hjerpe

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev