Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Hopplös prognos får människor att ta sitt liv innan cancern gör det

Publicerad: 21 september 2005, 07:38

Diagnosen cancer får människor att ta sitt liv. I genomsnitt begår 85 cancersjuka självmord i Sverige varje år, visar en ny studie från Socialstyrelsen. Risken är störst hos patienter med svåra cancerformer med stort lidande och dålig prognos, som bukspottkörtelcancer, matstrupscancer och lungcancer.


Allt färre svenskar tar livet av sig. Sedan 1970-talet har självmordsfrekvensen sjunkit med nästan hälften i den manliga befolkningen och hos kvinnor med närmare en fjärdedel.  Självmorden minskar också hos människor som har fått diagnosen cancer, något som sannolikt speglar att chansen att överleva sin sjukdom har ökat.

Men fortfarande har cancersjuka en klar överrisk att begå självmord jämfört med normalbefolkningen. Självmordsrisken är fortfarande dubbelt så hög hos cancerpatienter - i vissa åldersgrupper nästan tre gånger så hög. Det gäller till exempel män och kvinnor i åldern 45 till 59 år.

- Våra resultat visar att det är en viktig uppgift för cancervården att hålla koll på hur patienterna mår psykiskt, säger Charlotte Björkenstam, statistiker och ansvarig för dödsorsaksregistret vid epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen.

Hon är en av forskarna bakom en registerstudie om självmordsrisk hos cancerpatienter. Den baserar sig på dödsorsaksregistret och cancerregistret och har analyserat självmordsfrekvensen hos cancersjuka jämfört med hela befolkningen under tre perioder under åren 1965-1999. I studien ingår 1 032 000 cancerfall, det vill säga alla fall av maligna tumörer mellan 1965 och 1994, med fem års uppföljning fram till 1999.

Under den tidsperioden begick 2 112 cancerpatienter i Sverige självmord. Målet med studien var dels att följa hur självmordsfrekvensen hos cancerpatienter har utvecklats, dels att ta reda på om risken att ta sitt liv är förknippad med hur svår cancersjukdomen är.

- Vi vet att en cancerdiagnos ger en kraftigt ökad risk för depression. Detta är en sjukdom som är starkt förbunden med död, smärta och lidande, säger Charlotte Björkenstam.

Studien har för första gången kunnat visa att det finns en tydlig skillnad i risken att begå självmord, beroende på var i kroppen tumören sitter och på patientens förväntade femårsöverlevnad. De värsta cancerformerna, cancer i bukspottkörtel, matstrupe, lever och lungor, är förknippade med högst självmordsfrekvens.

- Alla dessa är kända för att förorsaka lidande och ha en stark negativ påverkan på livskvaliteten, säger Charlotte Björkenstam.

Bukspottkörtelcancer har lägst överlevnad av alla tumörsjukdomar - och den högsta förekomsten av självmord bland cancerpatienter: knappt 400 fall av självmord per 100 000 cancerfall.

- Det finns ett samband mellan alkoholism och pankreascancer. Även alkoholmissbruk ökar risken för depression och självmord, vilket gör dessa individer särskilt sårbara, konstaterar Charlotte Björkenstam.

Låg självmordsrisk har cancerformer där överlevnaden har förbättrats. Flera av dessa är kvinnornas stora tumörsjukdomar, som bröstcancer och livmodercancer.

Det innebär att färre kvinnor än män med cancer tar sitt liv. Men den relativa självmordsrisken sjunker inte lika mycket bland de cancersjuka kvinnorna som bland männen.

Tvärtom - i förhållande till andra kvinnor har risken för självmord till och med ökat något under den senaste perioden i Socialstyrelsens studie, åren 1985-1999. Den är nu mer än dubbelt så hög: nästan 23 kvinnliga cancerpatienter av 100 000 per år begår självmord, mot knappt 10 av 100 000 kvinnor i befolkningen.

- Det är en oroande trend som tyder på en ökad sårbarhet hos dessa kvinnor. Det vill vi granska närmare i en ny studie, säger Charlotte Björkenstam.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev