Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hormontillskott ger sämre fysisk och psykisk hälsa

Publicerad: 22 januari 2002, 08:53

Kvinnor som efter menopausen använder könshormoner har sämre fysisk och psykisk hälsa. Det visar nya siffror från en undersökning av 4 000 medelålders kvinnor i Lund. Orsaken kan vara överförskrivning men också biverknings- eller överdoseringsproblem.


Kvinnors hälsa i Lundabygden, eller Whila-studien, är en undersökning av alla kvinnor mellan 50 och 60 år i ett område i mellersta Skåne.  Närmare 7 000 kvinnor fick i mitten av 1990-talet erbjudande om att delta i en enkätundersökning, som kombinerades med laboratorieprover och mammografi.  En uppföljande intervju gjordes också för att stämma av att den omfattande enkäten hade besvarats korrekt. Undersökningen påbörjades under 1996 och i slutet av år 2000 hade cirka 6 200 kvinnor fyllt i enkäten och gått igenom hälsoundersökningen.  - Det här är förmodligen den största undersökningen i sitt slag i världen. Och genom intervjuerna kunde vi korrigera felaktiga svar i nästan 20 procent av enkäterna, berättar Göran Samsioe, professor vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Lund.  En viktig del av studien har varit att se på skillnader mellan postmenopausala kvinnor som behandlas med östrogen och gulkroppshormon, eller progesteron, jämfört med dem utan hormonbehandling.  De senaste årens debatt om risker för cancer reflekteras i mindre grad i studien på grund av att data till stor del samlades in dessförinnan. Där-emot fångar den upp den ökande tilltro till hormonbehandling som under samma period visade sig i en stadigt ökande försäljning av dessa preparat.  - I vårt material har 39 procent av kvinnorna någon form av hormonbehandling, vilket är en hög siffra, säger Göran Samsioe.  Helt färska siffror som sammanställts från studien visar att de kvinnor som har hormonbehandling mår sämre - både fysiskt och psykiskt - på ett antal områden.  Detta gäller allt från huvudvärk, buksmärtor och illamående, till stress, nervositet och koncentrationssvårigheter. Särskilt den sämre psykiska hälsan har förvånat forskarna bakom studien.  - Vi ger ju könshormoner för att kvinnorna ska bli av med besvär som vallningar, svettningar, sömnsvårigheter och hjärtklappning. Men jag tror att det finns en överförskrivning bakom resultaten som kommer av att vissa kvinnor och en del förskrivare tror att hormonbehandling kan vara bra mot det mesta, säger Göran Samsioe.  Han menar att det oftast är rätt att testa om hormonbehandling hjälper mot kvinnors postmenopausala besvär, men att denna test ska följas av ett återbesök efter tre till fyra månader, för att avgöra om behandlingen ska fortsätta eller sättas ut. En uppföljning som många läkare i dag har svårt att hinna med.  En andra förklaring till studiens resultat kan vara den bristande träff-säkerhet som många av dessa preparat är behäftade med. Den övervägande delen av dessa läkemedel är inte framtagna för hormonbehandling av medelålders kvinnor, utan kommer från forskning om p-piller.  Detta leder till biverknings- och överdoseringsproblem, särskilt när det gäller den ena typen av könshormon, nämligen progesteron.  - Bland de kvinnor som tagit bort sin livmoder och som därför enbart får östrogen i hormontillskott ser vi inte fysiska och psykiska besvär i alls den omfattning som den stora gruppens resultat visar, där de flesta får båda hormonerna, säger Göran Samsioe.  Det är känt att rökande kvinnor inte har nytta av hormontillskott i tablettform, utan måste använda de dyrare hormonplåstren. Alkoholkonsumtion har å andra sidan en tendens att minska nedbrytningen av det östrogen som ges, vilket kan leda till överdosering.  Men Göran Samsioe anser också att barnmorskor och sjuksköterskor bör få förskrivningsrätt i vissa fall, när det gäller att förnya recept för hormonbehandling.  - Om läkarna ska kunna följa upp sin förskrivning och ställa in rätt preparat och dos, måste det finnas en möjlighet till avlastning av helt rutinmässig receptförnyelse, det vill säga när allting fungerar komplikationsfritt, säger Göran Samsioe.  Under de senaste åren har hormonbehandling av medelålders kvinnor minskat något, troligen till följd av de rapporter som kommit om en ökad risk för bröstcancer.  Göran Samsioe menar att riskerna har överdrivits och att de skulle kunna minskas genom en noggrannare individuell dosering.  - Det kan mycket väl vara så att det finns en överförskrivning bland vissa, som vi ser i vårt material, och en underförskrivning bland dem som är överdrivet rädda för hormonbehandling, säger Göran Samsioe.  Forskarna kommer att göra en uppföljande undersökning av samma grupp kvinnor om fem till åtta år.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev