Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Hotad kan få sämre vård

Publicerad: 28 september 2004, 12:58

Personer med skyddad identitet riskerar att bli utan vård då landstingen har skilda rutiner för att ta hand om dem. Skatteverket efterlyser nu gemensamma anvisningar för hur patienter med person-skydd ska bemötas.


Närmare 10 000 personer i Sverige lever i dag med skyddade personuppgifter i folkbokföringen. Den som lever med skyddad identitet har rätt till samma sjukvård som alla andra. Men patienter som, av rädsla för att bli röjda, inte vill uppge sin identitet kan bli utan vård.  I akuta skeden kan patienten få en tillfällig kod men vid remittering vidare för röntgen, provtagning eller specialistbehandling krävs personnummer på remisserna.  Men remissystemen är ofta databaserade och många människor har tillgång till dem, något som kan oroa den som inte vill avslöja sin identitet.  - Här agerar sjukhusen olika. På vissa håll erbjuds inte de patienter som har skyddad identitet fortsatt uppföljning eller behandling. En del sjukhus verkar försöka slingra sig undan för att slippa betalningsansvaret om det inte går att bevisa att patienten tillhör det egna landstinget, säger Anna Jedenius, jurist vid Socialstyrelsens tillsynsenhet i Göteborg.  Men ska patienterna inte kunna lita på att sjukvården håller en hög sekretess?  - Jo, men vi vet att det inte alltid fungerar eftersom vi ser exempel på att obehöriga tar sig in i datajournaler, säger Anna Jedenius som utreder ett fall där en patient ifrågasätter om vården på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg blev sämre på grund av den skyddade identiteten.  Pressades att avslöja sig  Under vårdtiden pressades patienten vid upprepade tillfällen för att avslöja sitt personnummer. Avsaknaden av personnummer gjorde att sjukhuset fick problem med betalningsansvaret, vilket ledde till att patientens rehabilitering förkortades. Någon eftervård eller kontrollröntgen gjordes heller inte.  Patienten föreslår att vården borde kunna använda en kod som bygger på de verkliga uppgifterna och att man, i säkerhets- och kontrollsyfte, har ett fåtal personer på vårdinrättningen som känner till de rätta personuppgifterna.  Litar vanligtvis på sjukvården  På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg säger informationssäkerhetschefen Barbro Laurin att personer med skyddad identitet som regel litar på sjukvården och sällan vägrar att avslöja sin identitet. Men de som inte lämnar personnummer erbjuds bara akut vård.  - Sjukvården är skyldig att förvissa sig om att man verkligen vet vem man behandlar. När det gäller patienter med skyddade identiteter så ska vi värna om dem, men då måste vi ju veta vilka de är, säger Barbro Laurin.  Skatteverket har tillsammans med flera myndigheter utarbetat en vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i offentlig förvaltning. Vägledningen, som nu är ute på remiss, är allmänt hållen och ger inga särskilda råd för hälso- och sjukvården.  - Eftersom det är upp till varje landsting att själv besluta hur man ska hantera sekretessmarkerade personer så fungerar rutinerna väldigt olika. I vägledningen skriver vi att verksamhetsgemensamma områden, som till exempel landstingen, borde gå samman och utarbeta gemensamma anvisningar, säger Björn Sjökvist, folkbokföringsjurist på Skatteverket.  Även Anna Jedenius på Socialstyrelsen efterlyser gemensamma riktlinjer för sjukvårdens handläggning av personer med skyddad identitet.  - Det ska inte vara upp till den enskilda vårdpersonalen att hantera dilemmat efter tycke och smak, säger Anna Jedenius.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev