HPV-tester ökar pressen på profession och myndigheter

LEDARE: Ofta har Sverige varit föregångare inom cancerprevention. Bröstcancerområdet är det tydligaste exemplet, med forskningen kring mammografiscreening som påbörjades i slutet av 1970-talet. De kartläggningar som gjorts av Faluläkaren László Tabár och hans kollegor har varit av stor betydelse.

Och forskningsresultaten förvaltades väl av Socialstyrelsen under dess dåvarande chef Barbro Westerholm, som drev genom rekommendationer om att alla kvinnor i vissa åldrar skulle bjudas in till hälsoundersökning med mammografi. Detta var insatser som svensk sjukvård kan känna stolthet över.

Framsynthet är dock inget som kännetecknar dagens screening-verksamhet för livmoderhalscancer. Vetskapen om att vissa varianter av humant papillomvirus, HPV, orsakar livmoderhalscancer har funnits länge. Trots detta har både Socialstyrelsen och ledande företrädare för gynekologisk sjukvård intagit en omotiverat passiv hållning till tester av HPV-förekomst.

I sin folkhälsorapport från 2005 menar Socialstyrelsen fortfarande att kunskapsläget inte kan sägas "vara tillräckligt för att bedöma vinsterna av en sådan rutinmässig provtagning."

Trots begränsningar i nuvarande testmetoder har de flesta andra länder i Europa riktlinjer för att ta HPV-prov i samband med cellprovtagning. Vårt västra grannland Norge erbjuder till exempel HPV-prov från den 1 juli 2005.

Varför har inte Sverige tagit steget? En invändning har varit att DNA-baserade HPV-test inte anses tillräckligt säkra för att skilja ut de kvinnor som riskerar cancer - även om HPV-test i kombination med cellprovtagning ökar chansen till   tidig diagnos. En HPV-infektion läker nämligen oftast ut utan att orsaka cancer.

Men DNA-baserade test kan komma att ersättas av mer moderna test som i stället för att leta efter virus söker cancerproteiner. Det är principen bakom ett test från det norska företaget Norchip. Testet är inriktat på att hitta vissa onkoprotein som enbart uttrycks av högriskvarianter av HPV.

Fördelen är att färre kvinnor får falskt positiva testresultat, eftersom detta test inte reagerar på de mindre farliga HPV-varianterna. Capio Diagnostik vid Kärnsjukhuset i Skövde är först i landet att börja använda testet i kliniken.

Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Det finns ingen anledning att stillasittande acceptera att livmoderhalscancer varje år tar 450 kvinnors liv. I takt med att nya och mer specifika HPV-test finns att tillgå ökar pressen på svensk sjukvård. Hur länge kan sjukvården förlita sig på "vänta-och-se"-strategin? Vad svarar professionens företrädare den dag som allmänna massmedier börjar ställa frågor? Räcker det då med att peka på dagens provtagningar?

Nej, vi har i dag möjligheter att förfina diagnostiken - men dessa utnyttjas inte av svensk sjukvård.

För att förbättra screeningen och minska dödligheten bör både professionen och myndigheterna agera mera aktivt och införa HPV-test.