Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

HSAN: Patienterna ska inte få se alla varningar

Publicerad: 11 oktober 2005, 20:20

Förbjud allmänheten att ta reda på om en läkare eller sjuksköterska har en mer än fem år gammal varning, erinran eller anmälan hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Det kräver HSAN:s generaldirektör.


I en skrivelse till socialdepartementet påpekar generaldirektören Annika Marcus att det saknas regler för när HSAN ska gallra bort gamla personuppgifter som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd registrerar i sin databas.

Det betyder att vem som helst kan ringa och kontrollera om någon yrkesutövare inom hälso- och sjukvården, som en viss läkare, tandläkare eller sjuksköterska, har anmälts till HSAN, och om den personen i så fall har fått en disciplinpåföljd i form av en erinran eller varning.

Eftersom det saknas gallringsregler kan den som ringer HSAN kontrollera uppgifter ända tillbaka till 1993, då HSAN lade upp sitt nuvarande databaserade ärendehandläggningssystem.

- Det är ett brott mot personuppgiftslagen, hävdar Annika Marcus.

Personuppgiftslagen, PUL, stadgar att personuppgifter inte får bevaras längre än vad som är nödvändigt för att nå syftet med diarieföringen.

Och syftet med diarieföringen är - enligt Annika Marcus - att underlätta HSAN:s verksamhet, till exempel att lägga ärenden om samma anmälda person på samma handläggare, för att kunna bedöma om en anmäld person upprepar behandlingar som redan har kritiserats.

- Däremot är inte ändamålet med HSAN:s verksamhet att vara ett konsumentupplysningsorgan för allmänheten, säger hon.

Företag ringer och kontrollerar  Varje månad ringer cirka 1 000 personer till HSAN och begär att få ut uppgifter om utpekade personer inom hälso- och sjukvården.

Merparten av dessa samtal kommer från allmänheten, men några är också från bemanningsföretag. Många av dem som ringer tycks använda HSAN:s register som ett slags konsumentupplysning, för att kontrollera vilka läkare eller tandläkare de ska välja bort.

Generaldirektören hävdar att allmänheten misstolkar HSAN-systemet.

- Alla läkare gör något fel i sin yrkesutövning någon gång. Det är inte konstigare än att en journalist, en domare eller en busschaufför gör fel någon gång. Men en varning säger ingenting om en doktor är skicklig eller inte, säger Annika Marcus.

Hon påtalar att vissa personer till och med tar en anmälan som inte har resulterat i en disciplinpåföljd som ett argument för att välja bort den läkaren - detta trots att 97 procent av allmänhetens anmälningar inte leder till några disciplinåtgärder.

HSAN:s generaldirektör kräver i skrivelsen till regeringen att sökbara personuppgifter i HSAN:s dataregister därför ska gallras ut efter fem år. Detta kan jämföras med att belastningsregistrets uppgifter om brottslighet som leder till bötesstraff gallras bort efter fem år.

"Uppenbar risk för missförstånd"  Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm har inte tagit del av kravet, men svarar spontant att det kan vara "rimligt" att ha en tidsgräns för vilka beslut och anmälningar i HSAN som allmänheten kan få tillgång till.

- Å ena sidan är det viktigt att värna allmänhetens insyn i offentliga organ. Å andra sidan ger en anmälan till eller ett beslut i HSAN en ensidig, smal information till patienten. Risken för missförstånd är uppenbar, säger hon.

- En superspecialist som får de allra svåraste fallen löper till exempel större risk att anmälas och varnas än en läkare som inte får lika komplicerade fall. Det finns inget enkelt samband mellan en utdelad varning och att någon är en dålig läkare.

Eva Nilsson Bågenholm framhåller att det är en viktig pedagogisk uppgift att föra ut den komplikationen till allmänheten.

- Det har vi kanske varit för dåliga på.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev