Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Idogt pianoklinkande ger resultat i hjärnan

Publicerad: 21 september 2005, 08:48

Flitigt pianospel i barndomen gör vissa nervbanor i hjärnan tjockare. Den förklaringen till varför de som börjar öva tidigt ofta blir duktiga, läggs fram av svenska forskare som studerat pianisters hjärnor.


Att skickliga musiker, dansare och idrottare ofta börjar träna tidigt är inte någon överraskning. Men vad det är som händer i hjärnan hos flitigt övande barn har inte visats förut.   Fredrik Ullén, forskare inom neurovetenskap vid Karolinska institutet i Solna, och hans medarbetare har studerat åtta konsertpianister i 30-årsåldern.

Pianisterna fick i enkäter beskriva sin musikaliska historia. Forskarna beräknade sedan hur många timmar var och en hade övat innan de fyllde elva år, då de var mellan 12 och 17, och i vuxen ålder. I snitt hade pianisterna tillbringat över 1600 timmar vid pianot innan de fyllde elva.

Försökspersonerna undersöktes med magnetkamera, MR. En speciell teknik användes, som gör det möjligt att undersöka hur välorganiserade och tjocka nervfibrerna är i hjärnans vita substans.

Myelinet tros få extra skjuts  - Vi såg ett tydligt samband mellan övningstid i barnaåren och strukturen på den vita substansen. Tydligast var det i pyramidbanorna, som styr motoriken i fingrarna, berättar Fredrik Ullén.

Att nervbanorna är tjocka är ett tecken på att det isolerande myelinet runt nervtrådarna är tjockare och att impulserna därför kan ledas fortare.

- Pyramidbanorna mognar färdigt i tioårsåldern. När de fortfarande håller på att myeliniseras verkar det som att man kan ge dem en extra skjuts med hjälp av träning. Det troliga är att mycket elektrisk aktivitet stimulerar myelinbildningen,   säger Fredrik Ullén.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev