Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Intern borgerlig kritik mot att landsting inte får extrapengar

Publicerad: 19 mars 2009, 14:02

Intern borgerlig kritik mot att landsting inte får extrapengar

Krisen i landstingen skapar nu splittring i alliansen. När staten säger nej till extrapengar växer kritiken från Birgitta Rydberg (fp) och andra borgerliga landstingsråd.


Det är i dagens Svenska Dagbladet som de fyra allianspartiernas ekonomiskpolitiska talespersoner stänger dörren för ytterligare anslag till kommunerna under 2009.

– Deras besked om att det inte blir några pengar visar på bristande insikt. För mig är det obegripligt att man inte skaffat sig den insikten innan man går ut i media. Det här kommer ytterligare att späda på varslen, säger Birgitta Rydberg (fp), biträdande sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting.

Trots att Stockholms läns landsting har ett relativt bra utgångsläge är Birgitta Rydberg mycket oroad över hur hårt krisen nu slår. Exempelvis har skatteunderlaget minskat med en halv miljard kronor sedan landstingets budget togs i november. Hon pekar också på att det finns annat än reda pengar som skulle lätta landstingens börda. En sak som diskuterats är att mildra kravet på att landsting måste ha budgetbalans under en period på två år. Om perioden förlängs till exempelvis fyra år skulle det bli lättare för landstingen att överbrygga en lågkonjunktur.

– Ett antal landsting gjorde överskott 2008. Om man fick slå ut de pengarna under flera år skulle det finnas större möjligheter för landstingen att undvika varsel, säger Birgitta Rydberg.

Hon har också retat upp sig på att statsminister Fredrik Reinfeldt utmålat kommuner och landsting som särintressen.

– Man kan ju undra hur han resonerar när han kallar sjuka och äldre för särintresse. Vi politiker klarar oss ju säkert, men att kalla patienter för särintresse är inte rätt, säger Birgitta Rydberg.

Hon anser att det strikt ekonomiskt är bättre att ge mer pengar direkt till landstingen. Detta då färre blir uppsagda och pengarna kan användas till löner i stället för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

– Dessutom anser jag att det ska handla om generella anslag. Inte pengar som man måste söka. Då tar det för lång tid och varslen hinner slå igenom, säger hon.

Landstingsrådskollegan i Landstinget i Uppsala län, Erik Weiman (m), resonerar på precis motsatt sätt. Han betonar att det ekonomiska läget är väldigt skiftande mellan landstingen och att generella bidrag därmed skulle regna också över landsting som egentligen har det ganska gott ställt.

– Därför kan man inte bara ropa på mer pengar. I Uppsala har vi haft en sysselsättningsökning som inte lett till någon produktivitetsökning. Även om vi får pengar kan vi inte anställa en massa läkare och sjuksköterskor för att hålla sysselsättningen uppe.

Hur tycker du att regeringen hanterat landstingen under krisen?

– Det är viktigt att vi har en bra ansvarsfördelning, där regeringen styr riket och vi tar vårt ansvar. Därutöver krävs en dialog, och den tycker jag förs, säger Erik Weiman.

Relaterat material

Landstingen får fortsätta vänta på statliga pengar

Tungt besked till landstingen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev