Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Jourmottagning i primärvård ger avlastning åt akuten

Publicerad: 1 november 2005, 12:45

Jourmottagningarna inom primärvården i Sverige hjälper i stor utsträckning till att avlasta sjukhusens akutmottagningar. Det visar en kartläggning som Dagens Medicin har gjort.


Ämnen i artikeln:

Primärvård

I alla delar av Sverige, utom i Gotlands kommun, finns en fysisk plats inom primärvården dit patienten kan gå när vårdcentralen har stängt. Alla landsting och regioner har nämligen ansvar för att invånarna, oavsett tidpunkt på dygnet, har tillgång till vård, i första hand inom primärvården. Detta slogs fast i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården 2001.

Totalt finns idag 118 sådana mottagningar i primärvårdens regi, både offentliga och privatdrivna. Öppettiderna varierar från ett par timmar på kvällen, som i Borgholm i Landstinget i Kalmar län, till dygnet runt-öppna mottagningar som i till exempel Ljungby i Landstinget Kronoberg. Det vanligaste är dock att jourmottagningarna håller öppet från det att vårdcentralerna stänger vid 17 fram till 20 på vardagar och mellan 10 och 15 på helgerna.

Så kallade närakuter, ett mellanting mellan primärvårdsjour och akutmottagning med dygnet runt-verksamhet. som finns i vissa landsting, ingår inte i Dagens Medicins undersökning.

I 15 av landets landsting upplever de ansvariga för primärvård och jourverksamhet att jourmottagningarna är till stor hjälp när det gäller att minska söktrycket på sjukhusens akutmottagningar.

- Primärvårdsjourernas verksamhet avlastar ju akutmottagningarna, definitivt, säger Leif Skoglund, verksamhetschef för vårdcentralernas jourmottagning i Örebro läns landsting.

Även chefen för Stockholms läns sjukvårdsområde, Bill Eriksson, ser primärvårdens jourmottagningar som en hjälp för sjukhusakuterna. Beställarenheten för Karolinska universitetssjukhuset i Solna räknar med att antalet sökande till akutmottagningen kommer att minska med drygt 25 000 besök från 2004 till 2005. Samtidigt kommer antalet läkarbesök inom primärvården att öka med 100 000 under samma period, enligt beställarenhetens prognos.

Men de ansvariga i landstingen i Kronoberg, Jönköping, Västerbotten, Värmland och Blekinge samt två av primärvårdsområdena i Region Skåne, håller inte med om att jourmottagningarna avlastar sjukhusens akutverksamhet.

Enligt Birgitta Åman, planeringschef på Landstinget Kronoberg, klarar primärvårdsjourerna inte av att avlasta akutverksamheten, eftersom deras resurser inte räcker till.

-Det verkar som om patienternas krav på sjukvården ökar hela tiden och det går helt enkelt inte att bygga ikapp, säger Birgitta Åman.

Länsverksamhetschefen i Värmland, planeringsdirektören i Jönköping och primärvårdscheferna i Skåne nordväst och sydväst tycker att det är fel att definiera primärvårdsjourernas arbete som avlastning.

-Det är inte vår uppgift att avlasta akuten. Jourmottagningarna finns för att kunna bistå medborgarna med primärvård efter att vårdcentralerna stängt, säger Gerd Fridh, förvaltningschef, Landstinget Blekinge.

Men det är många av landstingen som lyckats minska söktrycket på akutmottagningarna genom att leda patienterna till rätt vårdinstans. För att bättre kunna styra patientströmmarna införde till exempel Landstinget Västmanland 2004 obligatorisk remiss för alla sökande till akuten i Västerås i samband med att akutmottagningarna i Fagersta och Sala lades ner.   Obligatoriet gäller inte sökande till barnakuten, psykiatriska akutmottagningen eller kvinnokliniken.

-Självklart tar vi emot patienter som är i uppenbart behov av medicinska insatser. Om man kommer upp på akuten och kräks blod är det klart att man får komma in utan remiss, säger Anna Karlsson, avdelningschef på akutmottagningen i Västerås.

Hur landstingen valt att lösa frågan om jourmottagningarna rent praktiskt varierar. I tätbefolkade områden finns som väntat fler mottagningar än i glesbygd och i vissa tätorter finns även ett antal närakuter för invånarna att vända sig till. Ett exempel är Landstinget i Värmland som har två sådana närakuter, en i Kristinehamn och en i Säffle, där det förutom allmänläkare finns andra specialister samt akutmottagning och ambulansverksamhet.

I Västerbottens läns landsting finns en liknande lösning; på sju så kallade sjukstugor i inlandet har man utöver primärvårdskompetensen även sex vårdplatser, ambulans och dygnet runt-jour.  Se också artikel till höger.

-Sjukstugorna är en väldigt väsentlig del av vården i den här regionen. Utan dem skulle det bli orimligt långa avstånd för patienten, säger Mats Brännström, chef för närsjukvården i Västerbottens läns landsting.

I Jämtlands läns landsting har man i stället valt att centralisera all stationär jourverksamhet till akutmottagningen på Östersunds sjukhus. Under turistsäsongen kan jämtlänningarna även söka hjälp inom primärvården på vårdcentralen i Åre, som håller öppet på jourtid från december till maj.

Ett lite annorlunda system finns i Landstinget Västmanland, där det förutom jourcentralen i Västerås finns en slags ambulerande jour. När jourläkarna i Sala, Fagersta, Köping, Arboga och Kungsör går på sitt pass ringer de landstingets centrala hälso- och sjukvårdsupplysning och meddelar var de arbetar den kvällen - på vårdcentralen eller sjukhuset. Eventuella patienter får sedan kontakta sjukvårdsupplysningen som hänvisar dem till rätt ställe.

Gemensamt för alla landsting och regioner är att alla läkare som är anställda på vårdcentralerna även förväntas arbeta på jourmottagningarna. Överallt i landet går det dock att bli befriad från jouren om skäl finns. På de flesta håll följs till exempel rekommendationen från Sveriges Kommuner och Landsting och Läkarförbundet att de som fyllt 55 ska slippa joura nattetid. Graden av frivillighet varierar dock, se Dagens Medicin nr 41/05.  

På många håll där landstinget är uppdelat i olika primärvårdsdistrikt fördelas jourverksamheten mellan mottagningarna efter befolkningsunderlaget i respektive område.   Så är det till exempel i Landstinget i Jönköpings län, där antalet jourtjänster på varje vårdcentral beror på behovet i mottagningens upptagningsområde.

I Gotlands kommun är befolkningen å andra sidan så liten att där inte finns någon jourmottagning inom primärvården över huvud taget. Öborna får istället vända sig till akuten i Visby när vårdcentralerna har stängt.

Camilla Wernersson

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev