Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

”Kan inte ta ansvar för apotekens export”

Publicerad: 25 september 2013, 13:42

Läkemedelsföretagen kan inte ta ansvar för apotekens parallellexport av läkemedel till andra länder, anser Lifs vd Anders Blanck.


– Det vi på Lif jobbar för är ju att minimera bristsituationer och restnoteringar, och se till att svenska patienter har har så bra tillgång till läkemedel som möjligt. Och vi har tyvärr sett en tendens till att det har blivit fler restnoteringar i Sverige de senaste åren, säger Anders Blanck, vd för läkemedelsindustrins branschorganisation.

Dagens Apotek har tidigare skrivit om den kritik som Åke Hallman, konsult och tidigare vd på dåvarande Apoteks­bolaget, riktar mot läkemedelsindustrin. Han anser att företagen försvårar apotekens möjligheter till parallellexport som för vissa mindre apotek kan vara en viktig inkomstkälla.

– Vi anser väl inte att svenska apoteks huvudsakliga livnäring ska vara att exportera svenska läkemedelsförpackningar till andra länder. Om de verkligen måste det för sin överlevnad, då bör man nog titta på andra ersättningsmodeller för då är det något fel på systemet i stort, säger Anders Blanck till Dagens Apotek.

Parallellexport och -import bidrar till att priserna på läkemedel utjämnas mellan Europas länder. Men det finns en poäng med att priserna skiljer sig åt, anser Lif. Vissa länder får köpa läkemedel till lägre priser eftersom de har en lägre betalningsförmåga. När Grekland var i kris skänktes till exempel läkemedel till landets sjukvårdssystem.

– Då betyder det att läkemedelsföretaget går miste om de intäkterna och dessa måste man få in på annat håll. Om de läkemedel som skänkts bort i stället säljs vidare till andra länder som egentligen har bättre betalningsförmåga, då blir det väldigt svårt att säkerställa att fattiga länder får läkemedel.

Frågan om parallellhandel är dock komplex, enligt Anders Blanck. Både parallellimport- och export förekommer i EU som en del av den gemensamma marknaden.

– Här blir det någon form av konfliktsituation som de nationella myndigheterna måste hantera eftersom det är de som har ansvar för att läkemedelsförsäljningen fungerar på nationell nivå, säger han.

Om ett läkemedelsföretag vill sälja läkemedel för parallellexport eller inte är upp till varje enskilt företag, enligt Anders Blanck. Han vill därför inte kommentera Åke Hallmans misstanke om att företag hänvisar till en risk för bristsituation, medan de egentligen vill sälja läkemedlen själva till länder där de kan ta ut ett högre pris.

– Sverige är en liten marknad och i takt med att vi också blir en marknad som använder allt mindre av de nya läkemedlen så innebär det att marginalerna för läkemedelsföretagen minskar, och därmed möjligheten att ha produkter i lager. Företagen kan inte ta ansvar för apotekens export av läkemedel avsedda för den svenska marknaden.

Läkemedelsföretagens leveransskyldighet är inte heller helt glasklar, enligt Anders Blanck. Det finns rättsfall på europeisk nivå som ger viss vägledning, men inte heller de är svartvita.

– Inom vissa ramar har man en skyldighet att leverera i det som kan kallas en normal situation, men vad som är normalt måste man avgöra i varje enskilt fall. Om någon plötsligt börjar beställa väldigt mycket mer än tidigare så är det nog inte så att man har en skyldighet att leverera.

I dag sitter inte läkemedelsföretagen i Sverige på så stora lager att de utan problem kan leverera betydligt större mängder än normalt, enligt Anders Blanck.

– Man har exakt inlagt för vilket land man producerar vilken batch, så om efterfrågan ökar drastiskt i ett visst land så har man inte den beredskapen lokalt.

Men den totala mängden läkemedel i Europa borde väl vara konstant oavsett handeln mellan länderna? Hur kommer det sig att bristsituationer ändå kan uppstå?

– För att det ska finnas en svensk förpackning med en svensk bipacksedel. Mängden läkemedel i Europa borde vara konstant, men de finns inte på rätt plats vid rätt tillfälle, säger Anders Blanck.

Relaterat material

Svårt att exportera

LINA ÖSTERBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev