Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Känna sig själv hjälper i läkarrollen

Publicerad: 29 April 2002, 12:24

För läkaren kan dialog ofta vara viktigare än diagnos, men det räcker inte att "vara snäll" och lyssna. Att förstå andra människor kräver självkännedom. Först då kan man se patienten som en unik person och inte som en sjukdom.


Det anser Ulla Holm, psykolog och psykoterapeut, som är verksam som forskare vid bland annat Uppsala universitet samt som utbildare för olika yrkesgrupper inom vårdområdet men även för företag och myndigheter.  - Ett problem är att tiden inte räcker till att lyssna på patienterna och se dem som unika personer, säger Ulla Holm.   Mer tid ger ökat gensvar  Under lång tid, menar hon, har det i Sverige pågått en vårdkris med stora nedskärningar av resurser, främst på personalsidan. När färre människor tar hand om fler patienter är risken stor att det påverkar vårdpersonalens ork och motivation att arbeta med fokus på patienten.  Ulla Holm anser, precis som Olle Hellström, se artikel ovan, att det är oerhört viktigt att visa sitt intresse som läkare. Det gör att patienten lättare kan prata om sina problem.  Att lyssna på patienten har visat sig ge resultat i form av att patienten får bättre kontakt med läkaren. Patienter som kommer till läkare som är under utbildning har visat sig få bättre gensvar från läkaren. Detta tros bero på att patienten fått mer tid med läkaren.

Läkare måste förstå egna känslor  - Även om det saknas kunskap om empati och kommunikation hos läkarna, så är tidsbristen en enormt begränsande faktor. Så länge det saknas tid så gör kunskapen föga nytta, säger Ulla Holm.  Samtidigt menar hon att läkare måste utveckla och förstå sina egna känslor för att kunna ge patienter behandling utifrån deras känslor. Detta då god självkännedom gör det lättare att förstå och avläsa patienten, utan att för den skull identifiera sig med honom eller henne. För det är viktigt att skilja på sina egna och patientens känslor.   - Det gäller att skapa en relation till patienten som ger stöd och trygghet och att man bygger upp ett bra samarbete. Den empatiska förmågan är ett viktigt instrument för detta, säger Ulla Holm.   I en undersökning som gjorts på läkarutbildningen vid Umeå universitet fick manliga och kvinnliga studenter själv bedöma sin förmåga att som läkare förstå och kommunicera med patienter.   Studenterna fick göra denna bedömning före och efter en kurs om kommunikation mellan läkare och patient. Generellt tyckte de manliga studenterna att de hade en god förståelse av patienten både före och efter kursen, medan kvinnliga studenter tyckte att deras förmåga att förstå inte var fullt så bra. Lärarna som iakttog samtalen tyckte tvärtom.   Att arbeta professionellt inom sjukvården medför stora psykiska påfrestningar, men forskning har visat att vårdpersonal med hög medvetenhet om egna reaktioner och känslor har lättare att hantera kraven utan att lida psykiskt.  - Därför har varje utbildning för blivande professionella hjälpare ett ansvar för att hos sina elever utveckla en sådan medvetenhet, som också är grunden för den empatiska förmågan, anser Ulla Holm.  Förändringar tar lång tid  Meta Wiborgh, distriktsläkare i Luleå och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, håller med Ulla Holm om att ökad självkännedom ger bättre läkare. Men hon menar att en förändring av grundutbildningen och uppbyggnad av fortbildningar för alla, även specialister, tar tid.  - Fast en del positiva förändringar har skett de senaste åren. Fortbildningsgrupper finns redan och vid AT-examen så gör vi även en bedömning av läkaren vad gäller dennes förmåga att förstå patienter. Men flaskhalsen är tyvärr att ett   system som detta tar tid att förändra, säger Meta Wiborgh.

Ulrika Sehlberg

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev