Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Karolinska köper dyr utbildning i onödan

Publicerad: 22 mars 2006, 12:25

Onkologkliniken i Stockholm köper uppdragsutbildning från Lund för miljontals kronor varje år för att utbilda sjuksköterskor i radioterapi. Detta trots att Karolinska institutet erbjuder en kurs i samma ämne.


Sjuksköterskan Ulrika Ehrström vid Radiumhemmet i Solna går just nu en vidareutbildning till onkologisjuksköterska.  Hon var färdig med sin grundutbildning år 2000 och ville vidare och gärna arbeta inom cancervården. Via en surfning på nätet hittade hon ett erbjudande om anställning på Radiumhemmet - med betald utbildning.

- Det lät ju fantastiskt så jag sökte. De sa att det var många sökande, men jag kom på intervju och fick en av fyra platser.

Våren 2005 påbörjade hon sin anställning vilket innebar att hon läste 20 poäng radioterapi på heltid och distans med lön. Fyra gånger fick hon dessutom åka till Lund. Detta eftersom Radiumhemmet köper utbildningen från Lunds universitet.

- Varje utbildningsplats om 20 poäng radioterapi kostar oss mycket pengar. Dessutom får vi betala lön under utbildningen och ta in vikarier som kan arbeta under tiden, säger Peter Ceder, onkologisjuksköterska och områdeschef för radioterapin.

Detta trots att Karolinska institutet har en utbildning i just radioterapi. Men den utbildningen har ingen gått de senaste fyra åren.

- Vi har haft för få sökande, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekanus vid Karolinska institutet.

Hon påpekar att det kanske inte är så konstigt när arbetsgivare samtidigt erbjuder betald utbildning.     Peter Ceder uppskattar den sammanlagda kostnaden för den inköpta utbildningen till ungefär 160 000 kronor per sjuksköterska. Själva utbildningen kostar 50 000 kronor. Till denna kostnad tillkommer lön och sociala avgifter under utbildningen på cirka 108 000 kronor och så minst en resa till Lund.

Med en normal personalomsättning på ett år behöver Radiumhemmet utbilda ungefär tio personer om året vilket ger en kostnad på 1,6 miljoner kronor.

- Nu ska vi dessutom öka vår kapacitet för att försöka korta kötiderna och rekrytera det dubbla, alltså en kostnad på 3,2 miljoner kronor. Och då har jag inte räknat in vad det kostar att låta sjuksköterskorna fortsätta att läsa in sin specialistkompetens. Det sker på halvfart med full lön. Det är klart vi skulle kunna göra annat för de pengarna på sjukhuset, säger Peter Ceder.

Våren 2005 köptes sex utbildningsplatser i radioterapi, fyra till Radiumhemmet och två till onkologen på Södersjukhuset, som nu är en gemensam enhet inom Karolinska universitetssjukhuset efter sammanslagningen med Huddinge.

Problemet är inte nytt. Sedan sjuksköterskeutbildningen delades upp i en grundutbildning och ett antal specialistutbildningar har det varit svårt att locka sjuksköterskor till vidareutbildning.

- De etablerar sig på arbetsmarknaden och i privatlivet och är inte lika flyttbara efter några år som när utbildningen gick i ett, säger Jan Degerfält, universitetsadjunkt vid Lunds universitet och den som har hand om utbildningen i radioterapi.

Lund började erbjuda sin distansutbildning i radioterapi 1998.

- Vi var snabbt igång när sjuksköterskeutbildningen gjordes om på 1990-talet, säger Jan Degerfält.

Karolinska institutets utbildning  i radioterapi ingår i en specialistutbildning i allmän hälso- och sjukvård med inriktning onkologisk vård.

Men de 20 poängen i radioterapi har ingen alltså läst de senaste fyra åren.

Jan Degerfält påpekar att examenstiteln är ett problem i sig. 40 poäng i strålbehandling och palliativ vård ger en specialist-examen i "allmän hälso- och sjukvård med inriktning onkologisk vård".

- Hur kan man vara specialist i något allmänt? frågar han sig.

Ett annat problem är att utbildningen är relativt okänd. Ulrika Ehrström kände inte ens till alternativet att gå en reguljär utbildning i ett år på Karolinska institutet.

- Men att söka mer studielån hade inte lockat. Vi har precis köpt lägenhet, säger hon.

Grundproblemet är dock att behovet är så pass litet, runt 30 utbildningsplatser per år.

Just nu samarbetar Jan Degerfält med institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, där några studenter valt radioterapi.

Samtidigt kan det väl inte vara en lösning på sikt att en enda person tillhandahåller utbildning för ett så viktigt område som radioterapi inom cancervården ändå är?

- Nej, det här är en tillfällig lösning som pågått i flera år, säger Jan Degerfält.

Diskussioner om utbildningens utformning har förts mellan Karolinska institutet och avnämarna, alltså landstinget och klinikerna, under en längre tid.

- Vi måste hela tiden balansera deras önskemål om en funktionsanpassad utbildning med de krav som ställs på högskoleutbildningar i examensförordningen, säger Vivi-Anne Sundqvist.

Kanske kan diskussionerna komma vidare i samband med att examensförordningen nu ses över med EU-perspektiv i den så kallade Bolognaprocessen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev