Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Karolinska sätter p för administrativ personal

Publicerad: 14 Juli 2020, 12:09

Arbetet under pandemin har visat att inte behövs lika mycket administrativ personal, enligt sjukhusdirektör Björn Zoëga.

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Den 10 juli infördes anställningsstopp för administrativ personal på Karolinska Universitetssjukhuset.


Ämnen i artikeln:

Karolinska universitetssjukhuset

– Vi är det svenska sjukhus som vårdat flest med covid-19 och vi har klarat det på ett fantastiskt sätt. Alla personalkategorier har behövts och kommer att behövas. Precis som vi lärt oss medicinskt och omvårdnadsmässigt av covid-19 så har vi dragit slutsatser kring vår administration. Det har lett till att vi under våren har valt bort administrativa processer för att de inte tillfört tillräckligt mycket värde, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

Cirka 12 procent av Karolinska Universitetssjukhusets 15 200 anställda arbetar “icke-vårdnära”, det vill säga med administration. Karolinska universitetssjukhuset inledde redan för ett år sedan ett arbete för att förbättra och effektivisera administrationen. Interna analyser och jämförelser med andra sjukhus, både svenska och utländska, har genomförts.

Karolinska universitetssjukhuset ger mejlsvar på Dagens Medicins frågor via Käthryn Cars på presstjänsten:

Vilka processer syftas det på här: ”under våren har valt bort administrativa processer för att de inte tillfört tillräckligt mycket värde”?
– Det gäller administrativa processer både centralt och lokalt i organisationen. Bakgrunden till beslutet är de analyser och jämförelser som vi arbetat med under en längre tid och som visat att det finns potential att effektivisera och förbättra våra administrativa processer.

Hur ser bemanningsläget ut generellt. Var har ni brister?
– Det anställningsstopp vi beslutat om rör icke vårdnära personal, vilket typiskt sett handlar om medarbetare inom olika typer av administrativa områden eller stödfunktioner. Vi har inom dessa områden i dag ingen stor bristsituation även om det förstås kan uppstå vad gäller vissa specifika kompetenser. Det är viktigt att komma ihåg att ett anställningsstopp inte innebär att anställningarna inom dessa områden helt upphör utan att varje anställning noggrant och restriktivt bedöms utifrån dess nödvändighet och prioritet.

– Vad gäller bemanningsläget är det svårt att tala om allmänna brister i en sådan här stor organisation men vi kan förstås se att vi, precis som många andra såväl lokalt som nationellt, står inför en utmaning att tillgodose behovet av till exempel vissa kategorier av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Den utmaningen har naturligtvis också aktualiserats ytterligare i samband med den situation som råder.

Hur är status just nu efter varslet gällande 250 läkartjänster och 350 undersköterskor. Har det gjorts/planeras det några uppsägningar?
– Arbetet med varslet som rör undersköterskor och läkare pausades under våren. Processen förväntas kunna återupptas igen i september. Inga medarbetare har i dagsläget sagts upp.

Efter varslet i maj 2019 på 550 administrativa tjänster. Hur många har sagts upp, och i vilka befattningar?
– Det administrativa varslet hanterades till största del genom naturliga avgångar (egen uppsägning och pension) samt omplaceringar till vakanta tjänster. Drygt 20 medarbetare sades upp på grund av arbetsbrist varav den absoluta merparten hade olika administratörs- och handläggarbefattningar, säger Käthryn Cars.

Relaterat material

Färre än väntat får gå från Karolinska

Karolinska inför anställningsstopp

Nina Hedlund

Reporter

nina.hedlund@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev