Kirurg till attack mot nej till näringstillförsel

I de nya nationella riktlinjerna för de tre stora cancerdiagnoserna bröst-, kolorektal- och prostatacancer lyfter Socialstyrelsen fram den palliativa vården i livets slutskede. Alla palliativa insatser får dock inte tummen upp av myndighetens experter.

På den så kallade icke göra-listan över åtgärder som inte bör utföras i rutinsjukvård hamnar bland annat näringstillförsel som ges intravenöst, parenteral nutrition, till patienter med viktnedgång eller dålig aptit samt erytro­poetinbehandling mot ane­mi till patienter då livsförlängande behandling inte längre anses ha effekt.

Resurser bör i stället läggas på andra palliativa insatser med bättre dokumenterad effekt och kostnadseffektivitet, menar Socialstyrelsens experter, se Dagens Medicin nr 23/06.

Men slutsatserna får nu kritik av Kent Lundholm, professor i kirurgi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som själv forskar kring näringstillförsel och anemibehandling hos svårt cancersjuka patienter.

-Socialstyrelsen har gjort ett felaktigt ställningstagande som inte ligger i linje med vetenskaplig kunskap. Många cancerpatienter drabbas av anemi och matleda och dör en form av metabol utarmningsdöd. Därför är den här typen av palliativa behandlingar så viktig för de här patienterna, säger han.  

Kent Lundholm hänvisar bland annat till en studie som han och medarbetare publicerat i tidskriften Cancer, 2004;100(9):1967-77. I undersökningen som gjordes på svårt sjuka patienter med olika cancerformer i mag-tarmkanalen undersöktes effekten av parenteral nutrition som tillägg till erytropoetin och antiinflammatorisk behandling.

-Vår slutsats i studien är att näringsbehandling fungerar och ger terapivinster. Samtidigt finns det mer optimering att göra. Detta undersöker vi nu på olika sätt i pågående studier, säger Kent Lundholm.

Flera av hans egna patienter med olika cancerformer i mag-tarmkanalen, däribland kolorektalcancer, får parenteral näring och erytropoetin. Kent Lundholm understryker att det inte är fråga om "schablonbehandlingar".

-Som med all annan medicinsk behandling ska man använda detta med omdöme. Men som terapeutiska instrument i livets slutskede är detta värdefulla terapiformer. Många av våra patienter och deras familjer är mycket nöjda. Samtidigt finns det patienter som inte vill ha behandlingen, säger han.

Gunnar Eckerdal, överläkare vid hemsjukvården i Kungsbacka, är en av experterna som står bakom faktadokumentet om palliativ vård i de nya riktlinjerna. Han försvarar expertgruppens slutsatser.

-Som läkare får jag ofta frågor från cancerpatienter och från anhöriga varför man inte kan sätta in näringsbehandling. Då får man förklara att parenteral nutrition i detta skede ofta ger illamående och att det inte ökar överlevnaden. Patienterna brukar då ha förståelse för de argumenten, säger han.

- Vi kan inte heller bortse från att behandlingen är kostsam.

Enligt Gunnar Eckerdal är det ganska oomtvistat bland läkare att intravenös näringstillförsel inte ska göras vid de tre aktuella cancerdiagnoserna när livsuppehållande behandling inte längre är möjlig.

- Före brytpunkten, då livsförlängande behandling fortfarande är möjlig, är däremot näringsbehandling många gånger påkallad, säger Gunnar Eckerdal, som tror att slutversionen av rekommendationerna kan komma att förändras till en viss del.

Carl-Magnus Hake